Marknadsföringslag (2008:486)

Paragraferna

Rättsfall för Marknadsföringslag (2008:486)

Alla rättsfall som refererar till Marknadsföringslag (2008:486).

Valda nyckelord:

Målnummer

PMT 694-20

Domstol

Patent- och marknadsöverdomstolen

Avgörandedatum

2021-11-18

Referatnummer

PMÖD 2021:24

Sammanfattning

Två läkemedelsföretag som sålt ett tidigare patenterat läkemedel i en inhalator i viss utformning har fört talan mot ett annat bolag som sålt läkemedel i en liknande inhalator. Kärandena har gjort gällande att svarandebolaget dels gjort intrång i ett inarbetat varumärke, bestående i inhalatorns specifika formgivning och färgsättning, dels överträtt marknadsföringslagen. I sistnämnda hänseende påstod kärandebolagen att det var fråga om såväl vilseledande efterbildning som renommésnyltning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underinstansen, ogillat käromålen. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen var det inte visat att omsättningskretsen förmår associera inhalatorn med ett viss kommersiellt ursprung just på grund av att de uppfattar själva formen och färgsättningen som ett individualiseringsmedel som anger detta ursprung. Med beaktande av bl.a. den speciella köpsituationen beträffande receptbelagda läkemedel bedömde domstolen att det inte heller förelåg någon risk för förväxling eller renommésnyltning i marknadsföringslagens mening. Under målets handläggning tog Patent- och marknadsöverdomstolen ställning till frågan om det förelåg rättegångshinder på grund av en pågående rättegång om intrång i ett registrerat EU-varumärke som motsvarar det kännetecken som enligt kärandebolagen utgjorde det inarbetade varumärke. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att domen överklagas till Högsta domstolen.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 14 februari 2018 i mål nr PMÖÄ 10702-16
MD 2010:22
EU-domstolens dom C-48/09, LEGO, EU:C:2010:516
EU-domstolens dom, C-412/05 P, Alcon, EU:C:2007:252
EU-domstolens dom, C-353/03, Nestlé, EU:C:2005:432
EU-domstolens dom, C-299/99, Philips, EU:C:2002:377
EU-domstolens dom C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chimsee, EU:C:1999:230

Lagrum

14 § marknadsföringslag (2008:486)
6 § marknadsföringslag (2008:486)
5 § marknadsföringslag (2008:486)
2 kap. 5 § varumärkeslag (2010:1877)
1 kap. 7 § varumärkeslag (2010:1877)
1 kap. 5 § varumärkeslag (2010:1877)

Målnummer

PMÖ 10336-21

Domstol

Patent- och marknadsöverdomstolen

Avgörandedatum

2021-10-26

Referatnummer

PMÖD 2021:19

Sammanfattning

En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden för målets handläggning vid Patent- och marknadsdomstolen (PMD) försattes käranden i konkurs varefter konkursförvaltaren meddelade att konkursboet övertog talan i målet. PMD fann emellertid i beslut att konkursboet tog över talan endast såvitt avsåg yrkandena om skälig ersättning och skadestånd men inte avseende yrkandet om förbud vid vite. Som skäl angavs att en talan om vitesförbud inte avser egendom som tillhör konkursboet. Konkursboet överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) skulle upphäva PMDs beslut och anförde bl.a. att den ifrågasatta upphovsrätten utgör egendom som ingår i konkursboet. PMÖD upphävde det överklagade beslutet och anförde att en domstol, inom ramen för konkursförvaltarens förklaring enligt 3 kap. 9 § konkurslagen, som utgångspunkt har att godta förvaltarens ställningstagande om att den pågående processen avser egendom som ingår i konkursboet. Endast då det är uppenbart att rättegången avser något annat än egendom som hör till konkursboet kan konkursförvaltaren nekas att överta konkursgäldenärens talan. I det aktuella fallet konstaterade PMÖD att upphovsrättsliga tillgångar utgör sådan egendom som under vissa förutsättningar kan ingå i ett konkursbo och att förvaltaren angett att de omtvistade upphovsrättsliga tillgångarna ingick i konkursboet. Det var alltså inte fråga om en situation där det var uppenbart att den pågående rättegången avsåg något som inte kan ingå i konkursboet. Konkursförvaltarens förklaring medförde därför att konkursboet övertagit konkursgäldenärens talan i dess helhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

NJA 2013 s. 304
NJA 1947 s. 159

Lagrum

7 kap. 25 § konkurslag (1987:672)
7 kap. 8 § konkurslag (1987:672)
3 kap. 9 § konkurslag (1987:672)
3 kap. 7 § konkurslag (1987:672)
3 kap. 6 § konkurslag (1987:672)
3 kap. 5 § konkurslag (1987:672)
3 kap. 4 § konkurslag (1987:672)
1 § marknadsföringslag (2008:486)
42 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
5 kap. 9 § utsökningsbalken
13 kap. 7 § rättegångsbalken

Målnummer

PMT 2479-20

Domstol

Patent- och marknadsöverdomstolen

Avgörandedatum

2021-06-18

Referatnummer

PMÖD 2021:11

Sammanfattning

I mål om förbud för viss marknadsföring på grund av bristande reklamidentifiering i olika sociala mediekanaler av en influencer har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att förekommande kommersiella och avsättningsfrämjande åtgärder som influencern vidtagit beträffande en näringsidkares produkter under och efter en utlandsresa kunde, till följd av de olika ersättningar som tillhandahållits av näringsidkaren och de kontakter som ägt rum mellan parterna, anses härröra från näringsidkaren i enlighet med ett ingånget marknads­föringsavtal. Åtgärderna utgjorde därmed marknadsföring för näringsidkaren i influencerns verksamhet. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöver­domstolen bedömt att den omständigheten att det uttryckligen hade avtalats om betalning i pengar avseende två specifika inlägg på sociala medier inte innebar att uppdraget från näringsidkaren, annonsören, var begränsat till enbart de inläggen. Influencerns har därför förbjudits vid vite av 500 000 kr att medverka till marknadsföring av de aktuella produkterna genom att på olika sociala mediekanaler utforma marknadsföringen, på sätt som skett, så att det inte tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

MD 2015:18
MD 1992:19
Patent- och marknadsöverdomstolens dom 2019-12-05 i mål nr PMT 2054-18
NJA 2018 s. 883
NJA 2003 s. 25
NJA 1977 s. 751
NJA 1975 s. 751

Lagrum

26 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
9 § marknadsföringslagen (2008:486)
3 § lagen (1985:206) om viten
2 kap. 23 § regeringsformen
3 § lagen (1985:206) om viten

Målnummer

B 713-20

Domstol

Patent- och marknadsöverdomstolen

Avgörandedatum

2020-12-22

Referatnummer

PMÖD 2020:28

Sammanfattning

Patent- och marknadsdomstolen hade på talan av Konsumentombudsmannen interimistiskt förbjudit ett bolag vid vite att vid marknadsföring använda sig av bl.a. uttrycket "LAGERRENSNING". Förbudet var villkorat på så sätt att det inte gällde om försäljningen skedde under begränsad tid och till ett väsentligen lägre pris än bolagets ordinarie priser. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att bolaget överträtt det meddelade interimistiska vitesförbudet för fyra av de totalt 60 varor som omfattades av Konsumentombudsmannens talan. En fråga i målet var om den rörliga prissättningsstrategi som bolaget tillämpade innebar att bolaget inte hade några ordinarie priser och de aktuella marknadsföringspåstående därför inte kunde vara undantagna från det meddelade vitesförbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att priset för en vara över tid inte får vara föremål för frekventa och påtagliga förändringar för att varan ska kunna sägas ha ett ordinarie pris. Domstolen har funnit att bolaget inte visat att priserna för fyra varor varit tillräckligt stabila för att detta villkor ska anses uppfyllt. Beträffande övriga 56 varor har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att Konsumentombudsmannen inte tillräckligt konkretiserat vilka omständigheter som åberopas till grund för talan och att det därför inte ålegat bolaget att visa marknadsföringspåståendenas riktighet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att bl.a. det förhållandet att bolaget vidtagit vissa kostsamma åtgärder för att ändra sin prissättningsstrategi, inte utgjort tillräckliga skäl för att helt eller delvis befria bolaget från skyldigheten att utge det förelagda vitet.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom i mål C-428/11, Purely Creative m.fl., EU:C:2012:651
NJA 2000 s. 435
NJA 2004 s. 624
NJA 2010 s. 48
NJA 2013 s. 7
NJA 2018 s. 883
Högsta domstolens beslut den 26 november 2020 i mål nr Ö 3945-19
HFD 2017 ref. 21
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 9 december 2016 i mål nr B 5578-16
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 14 april 2020 i mål nr PMT 9554-17
RH 2006:42
Svea hovrätts dom den 7 juni 2011 i mål nr B 8332-10
Svea hovrätts beslut den 28 februari 2012 i mål nr B 5876-11
Svea hovrätts dom den 26 juni 2014 i mål nr B 2856-13
MD 1987:32
MD 1993:2
MD 2006:26
MD 2008:15
MD 2013:13
MD 2013:15
MD 2014:17
MD 2015:11
MD 2015:13

Lagrum

2 § lag (1985:206) om viten
6 § lag (1985:206) om viten
9 § lag (1985:206) om viten
31 kap. 1 § rättegångsbalken
45 kap. 4 § rättegångsbalken
16 § marknadsföringslagen (2008:486)
22 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)

Målnummer

PMT 12039-19

Domstol

Patent- och marknadsöverdomstolen

Avgörandedatum

2020-11-19

Referatnummer

PMÖD 2020:22

Sammanfattning

Ett företag som erbjuder behandlingar inom kiropraktik har vid marknadsföring använt sig av den skyddade yrkestiteln kiropraktor, trots att företaget inte har haft någon anställd kiropraktor som utfört behandlingarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att användningen av den skyddade yrkestiteln i marknadsföringen har varit vilseledande och otillbörlig. Däremot har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att marknadsföring i vilken företaget beskrivit att företaget erbjuder behandlingar inom kiropraktik och i nära anslutning till det anfört t.ex. att företaget har "framstående experter" inte kan anses ha bibringat genomsnittskonsumenten en felaktig uppfattning om att behandlingarna utförs av en behandlare med den skyddade yrkestiteln kiropraktor. Den marknadsföringen har därför inte ansetts vara vilseledandPatent- och marknadsöverdomstolens avgörande får inte överklagas.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 8 juli 2020 i mål nr PMT 9082-18
MD 2012:2
MD 2001:12
NJA 2018 s. 833

Lagrum

23 § marknadsföringslagen (2008:486)
1 kap. 1 §, 4 kap. 1, 4, 5 och 6 § patientsäkerhetslagen (2010:659)