Varumärkeslag (2010:1877)

Sammanfattning

Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5-2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.

Hänvisade publiceringar

NJA 1961 s. 349
NJA 2005 s. 180
NJA 2011 s. 799
NJA 2012 s. 914
NJA 2014 s. 559

Lagrum

2 § och 53 § samt 54 § lagen (1960:729) om upphovsrätt (upphovsrättslagen)
8 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877)
3 § och 4 § lagen (2014:836) om näringsförbud
23 kap. 4 § och 36 kap. 7 § brottsbalken (1962:700)

Nyckelord

Upphovsrättsbrott Varumärkesbrott Brukskonst Straffvärde Påföljd Skällig ersättning

Aktuella lagrum

Sammanfattning

I målet var fråga om registrering av ett varumärke som består av formen på en tavelkrok för varuslaget "justerbara tavelkrokar i plast" i klass 20. Eftersom det sökta varumärket bestod av formen på en vara inledde Patent- och marknadsöverdomstolen med att, i enlighet med praxis från EU-domstolen, pröva om det förelåg något hinder för registrering som specifikt avsåg själva formen. Vid prövningen fann Patent- och marknadsöverdomstolen att varumärket endast bestod av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat och att det därför förelåg hinder mot registrering. Det saknades då skäl att pröva om varumärket hade särskiljningsförmåga.

Hänvisade publiceringar

Tribunalens dom den 19 september 2012, Reddig, T-164/11, EU:T:2012:443
EU-domstolens dom den 10 november 2016, Simba Toys, C-30/15 P, EU:C:2016:849
EU-domstolens dom den 16 september 2015, Nestlé, C-215/14, EU:C:2015:604
EU-domstolens dom den 14 september 2010, Lego Juris, C-48/09 P, EU:C:2010:516
EU-domstolens dom den 12 februari 2004, Henkel, C-218/01, EU:C:2004:88
EU-domstolens dom den 8 april 2003, Linde, C-53/01-C-55/01, EU:C:2003:206
EU-domstolens dom den 18 juni 2002, Philips, C-299/99, EU:C:2002:377

Lagrum

Artikel 3.1.e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar
2 kap. 4 § och 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
1 kap. 4 § och 5 § samt 9 § varumärkeslagen (2010:1877)

Nyckelord

Tredimensionellt varumärke Tekniskt resultat Särskiljningsförmåga

Aktuella lagrum

Sammanfattning

I ett ärende om varumärkesregistrering var fråga om registrering av ordvarumärket SOUNDFELT skulle medges för varuslagen "väv gjord av polyester för användning som isoleringsmaterial", "polyesterfleece för värmeisolering", "polyester" och "ark av polyester [ej för inslagning eller förpackning] i klass 17, trots att varuslagen inbegriper varor som omfattar akustiska isoleringsmaterial. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att tillämpliga bestämmelser i varumärkeslagen skulle tolkas direktivkonformt med EU:s varumärkesdirektiv. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet SOUNDFELT är en sammansättning av de engelska orden SOUND och FELT och bedömde att ordkombinationen SOUNDFELT, i likhet med EU-domstolens bedömning av ordkombinationen Baby-dry, ter sig som en nyskapelse och att det sammanslagna ordet SOUNDFELT ger ett helhetsintryck som på ett avgörande sätt distanserar sig från betydelsen av delarna var för sig. Det sökta varumärket är därför inte beskrivande i förhållande till nämnda varuslag i klass 17 och det saknades skäl, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att vägra registrering för dessa varuslag.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom den 12 februari 2004, i mål C-265/00, Biomild, och C-363/99, Postkantoor
EU-domstolens dom den 16 december 2004, C-329/02 P, SAT.1
EU-domstolens dom den 23 oktober 2003, C-191/01 P, Doublemint
EU-domstolens dom den 20 september 2001, i mål C-383/99 P, Baby-Dry
EU-domstolens dom den 4 maj 1999, C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee

Lagrum

Artikel 3.1.b och c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (2008-års varumärkesdirektiv)
2 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
1 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)

Nyckelord

Ordkännetecken Särskilningsförmåga Registrering

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst.

Benämning

Multitotal

Hänvisade publiceringar

NJA 1911 s. 472
NJA 1917 s. 514
NJA 1938 s. 147
NJA 1978 s. 207
NJA 1981 s. 933
NJA 1984 s. 404
NJA 1988 s. 183
NJA 1991 s. 217
NJA 1998 s. 343
NJA 1998 s. 633
NJA 1998 s. 873
NJA 2000 s. 325
NJA 2005 s. 180
NJA 2006 s. 367
NJA 2009 s. 104
NJA 2014 s. 272
Hoffman-La Roche mot Centrafarm, C-102/77, EU:C:1978:108
Google France och Google, C-236/08-C-238/08, EU:C:2010:159,
Canon Kabushiki Kaisha mot Metro-Goldwyn-Mayer, C-39/97, EU:C:1998:442

Lagrum

70 § köplagen (1990:931)
1 kap. 1 § och 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
15 kap. 6 § och 35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
3 kap. 22 § utsökningsbalken (1981:774)
1 §, 2 §, 37 b § och 38 § varumärkeslagen (1960:644)
1 kap. 6 § och 7 § samt 8 kap. 3 § och 4 § varumärkeslagen (2010:1877)
Artikel 3 och 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter

Nyckelord

Utebliven vinst Bevisning Interimistiskt förbud Skadestånd Skadeberäkning Skadebegränsningsskyldighet Varumärke

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Mål om intrång i ett äldre varumärke samt hävning av registreringar av motstående yngre varumärken och firmor. Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med tingsrätten funnit att det inte fanns risk för förväxling mellan kännetecknen. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen i likhet med tingsrätten, trots att det äldre varumärket var känt och hade ett förstärkt skydd, funnit att användningen av de yngre kännetecknen inte utgjorde ett otillbörligt utnyttjande eller var till skada för det äldre varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför fastställt tingsrättens domslut.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom den 14 september 1999 i mål C-375/97 (General Motors)
EU-domstolens dom den 11 november 1997 i mål C-251/95 (Sabel)
EU-domstolens dom den 29 september 1998 i mål C-39/97 (Canon)
EU-domstolens dom den 23 oktober 2003 i mål C-408/01 (Adidas-Salomon)
EU-domstolens dom den 10 april 2008 i mål C-102/07 (Adidas)
EU-domstolens dom den 27 november 2008 i mål C-252/07 (Intel)

Lagrum

1 kap. 10 § 2 och 3 varumärkeslagen (2010:1877)
3 § första stycket 2 och 3 firmalagen (1974:156)

Litteratur

Varumärkeskonflikter, s. 247 f.

Nyckelord

Intrång Hävning Förväxlingsrisk Förstärkt skydd

Aktuella lagrum