Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 2800-24
Högsta domstolen
2026-03-31
I ett känneteckensrättsligt vitesförbud angav Patent- och marknadsdomstolen att förbudet gällde viss användning och ”på sätt som skett” enligt bilagor till domen. Det har inte med bestämdhet gått att säga hur domstolen beslutat i fråga om vitesförbudet. Det har dock varit fråga om en begränsning av sådan betydelse att det har stått i strid med förbudet mot reformatio in pejus att i Patent- och marknadsöverdomstolen låta hänvisningen till bilagorna utgå. Domen har undanröjts och målet återförvisats till Patent- och marknadsdomstolen.
”Betongbolagen”
8 kap. 3 § varumärkeslagen (2010:1877)
5 kap. 3 § lagen (2018:1653) om företagsnamn
T 230-15
Högsta domstolen
2017-02-07
NJA 2017 s. 9
NJA 2017:2
Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst.
Multitotal
NJA 1911 s. 472
NJA 1917 s. 514
NJA 1938 s. 147
NJA 1978 s. 207
NJA 1981 s. 933
NJA 1984 s. 404
NJA 1988 s. 183
NJA 1991 s. 217
NJA 1998 s. 343
NJA 1998 s. 633
NJA 1998 s. 873
NJA 2000 s. 325
NJA 2005 s. 180
NJA 2006 s. 367
NJA 2009 s. 104
NJA 2014 s. 272
Hoffman-La Roche mot Centrafarm, C-102/77, EU:C:1978:108
Google France och Google, C-236/08-C-238/08, EU:C:2010:159,
Canon Kabushiki Kaisha mot Metro-Goldwyn-Mayer, C-39/97, EU:C:1998:442
70 § köplagen (1990:931)
1 kap. 1 § och 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
15 kap. 6 § och 35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
3 kap. 22 § utsökningsbalken (1981:774)
1 §, 2 §, 37 b § och 38 § varumärkeslagen (1960:644)
1 kap. 6 § och 7 § samt 8 kap. 3 § och 4 § varumärkeslagen (2010:1877)
Artikel 3 och 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter
Utebliven vinst Bevisning Interimistiskt förbud Skadestånd Skadeberäkning Skadebegränsningsskyldighet Varumärke
T 11341-14
Svea hovrätt
2015-11-05
RH 2016:25
Fråga om utformningen av vitesförbud vid intrång i gemenskapsvarumärken. Hovrätten har begränsat vitesförbudet till den användning som var visad i målet och till sådana förfoganden av varor som omfattas av artikel 9.2 varumärkesförordningen. Vid fastställandet av vitesbeloppet har hovrätten, förutom varumärkeshavarens intresse av att varumärket inte används olovligen, beaktat även risken för att allmänheten missleds att köpa varumärkesförfalskade produkter.
Prop. 1975/76:81, s. 108 f. och 141 f.
Prop. 1993/94:122, s. 67
Prop. 2008/09:67, s. 187 och 277
NJA 2007 s. 431
NJA 2008 s. 1082
NJA 2014 s. 559
EU-domstolens dom den 14 december 2006 i mål C-316/05 Nokia Corp. mot Wärdell
EU-domstolens dom den 12 april 2011 i mål C-235/09, DHL Express France SAS mot Chronopost SA
Artikel 9.2 och artikel 102 rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken
36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
8 kap. 3 § varumärkeslagen (2010:1877)
Ö 2172-13
Högsta domstolen
2015-07-13
NJA 2015 s. 605
NJA 2015:57
Prövningen av en begäran om informationsföreläggande riktad mot en påstådd intrångsgörare.
9 kap. 1 § och 2 § varumärkeslagen (2010:1877)
T 301-12
Högsta domstolen
2014-07-09
NJA 2014 s. 580
NJA 2014:50
Varumärkesintrång har inte ansetts föreligga när användningen inte har skadat varumärkets ursprungsangivelsefunktion eller någon annan av varumärkets funktioner.
EU-domstolens dom den 18 juni 2009 i mål C-487/07, L'Oréal, REG. 2009 s. I-05185
EU-domstolens dom den 23 mars 2010 i de förenade målen C-236/08 till C-238/08, Google France och Google, REG. 2010 s. I-02417
EU-domstolens dom den 12 november 2002 i mål C-206/01 Arsenal Football Club, REG. 2002 s. I-10273
EU-domstolens dom den 22 september 2011 i mål C-323/09, Interflora, REG. 2011 s. I-08625
3 §, 4 § och 6 § varumärkeslagen (1960:644)
1 kap. 8 §, 10 § och 11 § varumärkeslagen (2010:1877)