Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMÖ 14559-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2021-01-18
PMÖD 2021:1
Åklagare erkände och förklarade beslut om frysning av egendom grundade bl.a. på fransk upphovsrättslagstiftning verkställbara enligt lagen (2005: 500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall. Verkställbarhetsförklaringarna fastställdes av Patent- och marknadsdomstolen som förordnade att verkställigheten skulle bestå viss tid. Patent- och marknadsdomstolen beviljade därefter på åklagarens begäran förlängning verkställigheten vid flera tillfällen. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att Patent- och marknadsdomstolen inte var behörig att pröva åklagarens begäran om förlängd tid för verkställigheten och därför undanröjt det överklagade beslutet (jfr Högsta domstolens beslut den 22 december 2020 i mål Ö 6070-20). Patent- och marknadsöverdomstolen har, eftersom det funnits förutsättningar för det, hänvisat målet till behörig tingsrätt.
-
NJA 1961 s. 59 ff., 63 ff., 73, 349 f., och 353
NJA 2005 s. 180
NJA 2008 s. 309
NJA 2019 s. 3
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 1 juli 2021 i mål nr PMFT 3655-19
35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
1, 2, 3, 12, 54 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Artikel 5.2.b) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
Intrång Ensamrätten Litterärt verk Tillgängliggörande Överföring Exemplarframställning Privatkopiering Ideell rätt Namnangivelse Ersättningsrätt Skälig ersättning
PMT 7014-19
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-12-02
PMÖD 2020:24
Med anledning av talan om intrång i ett varumärke registrerat för en utstyrsel motsvarande utseendet för en s.k. Foppatoffel gjorde den påstådda intrångsgöraren, ÖoB Aktiebolag, gällande att varumärket skulle hävas. Patent- och marknadsdomstolen biföll yrkandet och hävde varumärket på grund av att det förelåg absolut registreringshinder enligt 2 kap. 4 § varumärkeslagen. Vid denna utgång ogillades talan om intrång i varumärket. Efter överklagande av varumärkesinnehavaren, Crocs Inc., har Patent- och marknadsöverdomstolen genom mellandom fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom angående hävningen av varumärket, dock med den motiveringen att varumärket saknar såväl ursprunglig som förvärvad särskiljningsförmåga enligt 2 kap. 5 § varumärkeslagen.
-
EU-domstolens dom i mål C-299/99, Philips, EU:C:2002:377
EU-domstolens dom i mål C 53/01-C-55/01, Linde, EU:C:2003:206
EU-domstolens dom i mål C-136/02, Mag-Lite EU:C:2004:592
EU-domstolens dom i mål C-353/03, Nestlé, EU:C:2005:432
EU-domstolens dom i mål C-48/09 P, Lego EU:C:2010:516
EU-domstolens dom i mål C-252/12, Specsavers EU:C:2013:497
EU-domstolens dom i mål C-205/13, Hauck EU:C:2014:2233
EU-domstolens dom i mål C-217/13 och C-218/13, Oberbank, EU:C:2014:2012
EU-domstolens dom i mål C-237/19, Gömböc, EU:C:2020:296
NJA 1981 s. 683
17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
1 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
3 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877)
Artikel 4.1 b och 4.4. i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaterna varumärkeslagstiftning
PMT 13399-19
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-06-29
PMÖD 2020:1
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmverk som olovligen tillgängliggjorts för allmänheten av The Pirate Bay och tre andra tjänster. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid vite förbjudit internetleverantören att fortsätta medverka till upphovsrättsintrång samt ålagt denna att med tekniska blockeringsåtgärder hindra sina abonnenter från att få tillgång till tjänsterna via vissa domännamn och webbadresser. Även ytterligare domännamn och webbadresser som har till huvudsakligt syfte att ge tillgång till tjänsterna ska blockeras, om domännamnen och webbadresserna anmäls av något av de filmbolag som fört talan i målet. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
-
EU-domstolens dom den 29 juli 2019, Spiegel Online, C-516/17, EU:C:2019:625
EU-domstolens dom den 29 juli 2019. Funke Medien, C-469/17, EU:C:2019:623
EU-domstolens dom den 24 november 2011, Scarlet Extended, C-70/10, EU:C:2011:771
EU-domstolens dom den 14 december 2006, Nokia, C-316/05, EU:C:2006:789
EU-domstolens dom den 9 mars 1978, Simmenthal II, 106/77, EU:C:1978:49
EU-domstolens dom den 15 juli 1964, Costa mot ENEL, 6/64, EU:C:1964:66
EU-domstolens dom den 29 april 2004, Björnekulla Fruktindustrier, C-371/02, EU:C:2004:275
EU-domstolens dom den 19 januari 2010, Kücükdeveci, C-555/07, EU:C:2010:21
EU-domstolens dom den 22 november 2005, Mangold, C-144/04, EU:C:2005:709
EU-domstolens dom den 4 juli 2006, Adeneler, C-212/04, EU:C:2006:443
EU-domstolens dom den 5 oktober 2004, Pfeiffer m.fl., C-397/01-C-403/01, EU:C:2004:584
EU-domstolens dom den 13 november 1990, Marleasing, C-106/89, EU:C:1990:395
EU-domstolens dom den 7 juli 2016, Tommy Hilfiger, C-494/15, EU:C:2016:528
EU-domstolens dom den 27 mars 2014, UPC Telekabel, C-314/12, EU:C:2014:192
Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 1 oktober 2019 i mål PMÖ 7648-19
PMÖD 2019:1
PMÖD 2017:1
NJA 2015 s. 512
NJA 2006 s. 380
NJA 2007 s. 431
NJA 2014 s. 79
NJA 2012 s. 975
NJA 2013 s. 1162
Högsta domstolens dom den 18 mars 2020 i mål T 4412-19
18 kap. 1 § och 2 § rättegångsbalken (1942:740)
7 kap. 3 a § och 8 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning
Artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
53 b § första stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Överföring Vitesförbud Verk Tillgängliggörande Tekniska åtgärder Rättegångskostnader Proportionalitet Medverkan Intrång Film
PMT 3491-16
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-03-16
PMÖD 2020:7
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att ett brittiskt bolag gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till vissa tygmönster och i vissa av Svenskt Tenns varumärken. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med underinstansen, bifallit Svenskt Tenns yrkanden om vitesförbud och skadestånd. Patent- och marknadsöverdomstolen har - innan det att dom meddelats i målet - begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Ett brittiskt bolag bedrev via sin hemsida försäljning av tyger och andra textilvaror. Bolaget saluförde bl.a. tyger och kuddar med mönster formgivna av Josef Frank och Estrid Ericson. Svenskt Tenn väckte talan om vitesförbud och skadestånd och gjorde gällande att Svenskt Tenn innehade upphovsrätten till tygmönstren och att det brittiska bolaget genom att rikta sig mot den svenska marknaden gjorde intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt. Svenskt Tenn gjorde även gällande att det brittiska bolaget gjorde intrång i vissa varumärken som Svenskt Tenn innehar. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att tygmönstren är verk i upphovsrättslagens mening och att Svenskt Tenn innehar upphovsrätten samt att det brittiska bolaget genom de åtgärder som bolaget vidtagit har spridit verken till allmänheten i Sverige och därigenom gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till verken. I frågan om varumärkesintrång har domstolen funnit att det inte finns grund för att förklara varumärkena ogiltiga. Patent- och marknadsöverdomstolen har i stället funnit att det brittiska bolagets åtgärder utgjort varumärkesintrång. Det brittiska bolaget och dess ställföreträdare har därför meddelats vitesförbud samt ålagts att betala skadestånd för den skada intrången medfört. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att tillåta ett överklagande av domen.
-
RH 1985:83
NJA 2005 s. 180
NJA 1984 s. 34
NJA 2018 s. 883
18 kap. 8 § rättegångsbalken
4 § viteslagen
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken; artikel 7 i Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken
2 § internationella upphovsrättsförordningen (1994:193)
65 § upphovsrättslagen
60 § upphovsrättslagen
54 § upphovsrättslagen
53 h § upphovsrättslagen
53 b § upphovsrättslagen
4 § upphovsrättslagen
1 § upphovsrättslagen
Artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juni 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser
Oaktsamhet Överlåtelse Upphovsman Verkshöjd Verk Spridning Brukskonst Vitesförbud Vite Solidarisk betalningsskyldighet Skälig ersättning Skadestånd Intrång Instansordningens princip
B 9256-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-10-17
PMÖD 2019:26
En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovsrättslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har frikänt läkaren. Domstolen har bedömt att han fått en roll i den kliniska prövningen som inneburit att han hade rätt att ta del av uppgifterna i databasen för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthölls och att denna funktion inte var knuten till hans tjänst som verkställande direktör. Domstolen har därför ansett att han, trots att han skiljts från sin tjänst, inte hade gjort sig skyldig till obehörigt angrepp på bolagets företagshemlighet eller berett sig tillträde till databasen olovligen. Åtalet för företagsspionage respektive dataintrång har därför ogillats. När det gällde åtalet för brott mot upphovsrättslagen har domstolen konstaterat att läkaren genom nedladdningen i och för sig framställt exemplar av databasen utan bolagets samtycke. Domstolen har ansett att det inte framkommit annat än läkarens agerande uteslutande motiverats av att säkerställa patientsäkerheten och har därför bedömt att han ska vara fri från ansvar i enlighet med läran om social adekvans. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver avslagit ett yrkande om att åtalet skulle avvisas på grund av en tidigare skiljedom. I skiljedomen hade skiljenämnden förpliktat läkaren att betala allmänt skadestånd till bolaget på den grunden att han ansågs ha gjort sig skyldig till företagsspioneri.
NJA 1953 s. 751
NJA 1998 s. 189
NJA 2018 s. 591
NJA 2018 s. 1051
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9EG om rättsligt skydd för databaser
4 kap. 9 § brottsbalken (1962:700)
5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
3 § lagen (2018:558) om skydd för företagshemligheter
49 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk