Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 13399-19
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-06-29
PMÖD 2020:1
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmverk som olovligen tillgängliggjorts för allmänheten av The Pirate Bay och tre andra tjänster. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid vite förbjudit internetleverantören att fortsätta medverka till upphovsrättsintrång samt ålagt denna att med tekniska blockeringsåtgärder hindra sina abonnenter från att få tillgång till tjänsterna via vissa domännamn och webbadresser. Även ytterligare domännamn och webbadresser som har till huvudsakligt syfte att ge tillgång till tjänsterna ska blockeras, om domännamnen och webbadresserna anmäls av något av de filmbolag som fört talan i målet. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
-
EU-domstolens dom den 29 juli 2019, Spiegel Online, C-516/17, EU:C:2019:625
EU-domstolens dom den 29 juli 2019. Funke Medien, C-469/17, EU:C:2019:623
EU-domstolens dom den 24 november 2011, Scarlet Extended, C-70/10, EU:C:2011:771
EU-domstolens dom den 14 december 2006, Nokia, C-316/05, EU:C:2006:789
EU-domstolens dom den 9 mars 1978, Simmenthal II, 106/77, EU:C:1978:49
EU-domstolens dom den 15 juli 1964, Costa mot ENEL, 6/64, EU:C:1964:66
EU-domstolens dom den 29 april 2004, Björnekulla Fruktindustrier, C-371/02, EU:C:2004:275
EU-domstolens dom den 19 januari 2010, Kücükdeveci, C-555/07, EU:C:2010:21
EU-domstolens dom den 22 november 2005, Mangold, C-144/04, EU:C:2005:709
EU-domstolens dom den 4 juli 2006, Adeneler, C-212/04, EU:C:2006:443
EU-domstolens dom den 5 oktober 2004, Pfeiffer m.fl., C-397/01-C-403/01, EU:C:2004:584
EU-domstolens dom den 13 november 1990, Marleasing, C-106/89, EU:C:1990:395
EU-domstolens dom den 7 juli 2016, Tommy Hilfiger, C-494/15, EU:C:2016:528
EU-domstolens dom den 27 mars 2014, UPC Telekabel, C-314/12, EU:C:2014:192
Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 1 oktober 2019 i mål PMÖ 7648-19
PMÖD 2019:1
PMÖD 2017:1
NJA 2015 s. 512
NJA 2006 s. 380
NJA 2007 s. 431
NJA 2014 s. 79
NJA 2012 s. 975
NJA 2013 s. 1162
Högsta domstolens dom den 18 mars 2020 i mål T 4412-19
18 kap. 1 § och 2 § rättegångsbalken (1942:740)
7 kap. 3 a § och 8 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning
Artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
53 b § första stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Överföring Vitesförbud Verk Tillgängliggörande Tekniska åtgärder Rättegångskostnader Proportionalitet Medverkan Intrång Film
M 8011-03
Miljööverdomstolen
2004-11-12
MÖD 2004:23
Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning för fastigheterna i en samfällighetsförening i Lerums kommun ----- Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en samfällighetsförening vid vite att komma in med förslag på hur föreningens avloppsanläggning skulle förbättras så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Föreningen överklagade till länsstyrelsen som upphävde föreläggandet. Länsstyrelsen ansåg att möjligheten enligt 26 kap.19 § miljöbalken (MB) att förelägga en verksamhetsutövare att lämna förslag på förbättrande åtgärder avsåg förbättringar av egenkontrollen, inte av verksamheten som sådan. Enligt länsstyrelsen kunde en tillsynsmyndighet inte heller med stöd av 26 kap. 22 § MB kräva att verksamhetsutövaren skulle redovisa förslag till lösningar. Länsstyrelsen ansåg att det är myndighetens sak att föreskriva vilka åtgärder som behövs för att tillåtlighetsreglerna skall vara uppfyllda. Miljödomstolen delade länsstyrelsens bedömning. Även Miljööverdomstolen (MÖD) delade bedömningen att 26 kap.19 § tredje stycket och 22 § första stycket MB inte gav stöd för föreläggandet. MÖD ansåg inte heller att det med stöd av kunskapskravet i 2 kap. 2 § MB kunde krävas att föreningen enligt 26 kap. 9 § samma lag skulle redovisa förslag på åtgärder för att förbättra reningseffekten. Kunskapskravet är nämligen så allmänt att det inte tar över de krav från rättssäkerhetssynpunkt som måste ställas på utformningen av ett tillsynsföreläggande. Av ett sådant föreläggande bör klart framgå vad adressaten har att iaktta och det är tillsynsmyndighetens sak att precisera detta. MÖD avslog därför överklagandet.
MÖD 2004:67 (M2824-04)
12 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
2 kap. 2 § och 3 §, 9 kap. 7 § samt 26 kap. 9 §, 14 §, 19 § och 22 § miljöbalken (1998:808)
M 2824-04
Miljööverdomstolen
2004-11-12
MÖD 2004:67
Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning på viss fastighet i Östhammars kommun ----- Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en fastighetsägare att inkomma med förslag till lösning avseende behandling av avloppsvatten från avloppsanläggning med vattentoalett och viss senare dag färdigställa avloppsanläggningen så att den uppfyller kraven 12 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen och miljödomstolen, som inte gjorde annan ändring av föreläggandet än att skjuta fram tidpunkterna. Fastighetsägaren överklagade till Miljööverdomstolen (MÖD) och yrkade att föreläggandet skulle undanröjas. MÖD ansåg att den aktuella avloppsanläggningen behövde åtgärdas men hade synpunkter på utformningen av själva föreläggandet. I den delen ansåg MÖD att det i miljöbalken inte fanns några föreskrifter som gav uttryckligt stöd för att ålägga någon att till nämnden inkomma med "förslag till lösning" av avlopppsvattenfrågan. MÖD ifrågasatte om ett sådant föreläggande är lämpligt och ändamålsenligt när det som i detta fall riktas mot en privatperson. Enligt MÖD borde ett föreläggande utformas så att adressaten får ett tydligare besked om vad han skall göra för att efterkomma förbudet att släppa ut avloppsvatten som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. MÖD ansåg att föreläggandet inte motsvarade de krav som av rättssäkerhetsskäl måste ställas på en förpliktelse av det slag som i målet var aktuellt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om föreläggandet undanröjdes och målet återförvisades till nämnden för förnyat övervägande rörande utformningen av ett nytt föreläggande.
MÖD 2004:23 (M 8011-03)
12 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
2 kap. 3 §, 26 kap. 9 §, 19 § och 21 § miljöbalken (1998:808)