Alla rättsfall som refererar till Jordabalk (1970:994).
ÖH 3127-18
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2018-09-06
RH 2018:28
Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade med stöd av socialtjänstlagen beviljats bistånd i form av en träningslägenhet. Hovrätten konstaterade att i dessa fall får frågan om och när hyresgästen blivit medveten om de specifika förutsättningarna för uthyrningen betydelse för avvägningen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen. I det aktuella fallet var det inte visat att hyresgästen känt till förutsättningarna för uthyrningen när hyresavtalet ingicks. Däremot ansåg hovrätten det klarlagt att hyresgästen hade informerats om förutsättningarna cirka åtta månader före det att hyresavtalet sades upp på grund av att biståndet hade avslutats. Vid dessa förhållanden, och med beaktande av hyresvärdens tungt vägande intresse av att få upplåta lägenheten till annan bostadssökande med behov av biståndsformen, ansåg hovrätten att det inte var oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
RBD 1977:54
RBD 1994:23 I och II
Svea hovrätts beslut den 22 oktober 2003 i mål nr ÖH 4191-03
Svea hovrätts beslut den 24 april 2009 i mål nr ÖH 2888-08
12 kap. 46 § första stycket 10 jordabalken (1970:994)
4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)
ÖH 8612-15
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2018-09-04
RH 2018:37
Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade hovrätten att infasningen i detta fall borde begränsas till ett år och att hyran då skulle betalas med 95 procent av den beslutade hyran.
Prop. 1977/78:175 s. 137
Prop. 2009/10:185 s. 22, s. 72 och s. 91 f.
RBD 1980:26
RBD 1982:25
RH 2000:53
RH 2013:9 I och II
Svea hovrätts beslut den 30 januari 2015 i mål nr ÖH 386-14
Svea hovrätts beslut den 31 oktober 2017 i mål nr ÖH 2919-16
12 kap. 55 § och 55 d § sjunde stycket jordabalken (1970:994)
24 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
Bruksvärde Direkt jämförelse Höjningstidpunkt Infasning av hyror Motpart Nödvändig processgemenskap Prövningstidpunkt Påtaglighetsrekvisit Relativhyra Skälighetsbedömning Trappning
ÖH 4075-18
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2018-08-13
RH 2018:40
Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att en kusin var en sådan närstående till vilken hyresavtalet kunde överlåtas. Likaså fann hovrätten att det förhållandet att kusinen bodde tillsammans med hyresgästen och dennes familj inte i sig innebar att kusinen var inneboende. Hyresgästen medgavs därför rätt att överlåta hyresavtalet på kusinen.
Prop. 1969:91 bihang A s. 220
RBD 1985:6
RBD 1990:3
RH 2003:9 II
Svea hovrätts beslut den 2 juli 2009 i mål nr ÖH 2680-08
Svea hovrätts beslut den 9 mars 2010 i mål nr ÖH 1926-09
12 kap. 34 § jordabalken (1970:994)
Hyreslagen. En kommentar, elfte upplagan, s. 289.
ÖH 9752-17
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2018-06-14
RH 2018:35
Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal har innehållit en förhandlingsklausul. Under rubriken "Särskilda bestämmelser" i hyresavtalet har det samtidigt angetts att hyran ska vara lägre än den förhandlade hyran med hänsyn till lägenhetens låga standard. Hovrätten har ansett det visat att parterna varit överens om detta. Enligt hovrätten har överenskommelsen utgjort ett särskilt hyresvillkor. Den förhandlingsöverenskommelse som träffats inom ramen för gällande förhandlingsordning om högre hyra för lägenheten har därmed inte ansetts bindande i förhållande till hyresgästen.
Prop. 1996/97:30 s. 83
NJA 2011 s. 316
Svea hovrätts beslut den 14 februari 2011 i mål nr ÖH 9149-09
1 §, 2 §, 3 § och 23 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
12 kap. 54 § och 54 a § jordabalken (1970:994)
Jordabalken - En kommentar till JB och anslutande författningar (1 april 2015, Zeteo), kommentaren till 2 § hyresförhandlingslagen
Hyresförhandlingslagen - En kommentar, första uppl., 2001, s. 31.
ÖH 10520-17
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2018-05-09
RH 2018:24
Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.
Prop. 1968:91 bihang A s. 150
Prop. 2012/13:12 s. 34
NJA 2017 s. 430
RH 1989:68
RH 2003:60
Svea hovrätts beslut den 14 februari 2014 i mål nr ÖH 5269-13.
12 kap. 25 § och 41 § samt 46 § första stycket 1 och 2 jordabalken (1970:994)
6 § och 7 § folkbokföringslagen (1991:481)