Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 111-20
Arbetsdomstolen
2021-08-18
AD 2021 nr 38
Ett lokalt kollektivavtal för lotsar innehåller en bestämmelse om att lotsar inte ska tjänstgöra enligt avtalet efter fyllda 60 år. Arbetsdomstolen har funnit att bestämmelsen, om den hade tillämpats, visserligen skulle ha inneburit ett missgynnande på grund av ålder, men att åldersgränsen fyllt ett berättigat syfte för att tillgodose äldres ökade behov av vila och även varit ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta. Bestämmelsen har därför inte stått i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bestämmelsen inneburit en avgångsskyldighet och om en anvisning till bestämmelsen varit av kollektivavtals natur.
AD 2009 nr 50
AD 2012 nr 74
AD 2021 nr 23
EU-domstolens dom Prigge, C-447/09, EU:C:2011:573
EU-domstolens dom Fuchs och Köhler, C-159/10, EU:C:2011:508
EU-domstolens dom Dansk Jurist- og Økonomforbund, C-546/11, EU:C:2013:603
EU-domstolens dom Age Concern England, C-388/07, EU:C:2009:128
2 § andra stycket och 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd
1 kap. 1 §, 4 §, 2 kap. 1 § och 2 § 4 diskrimineringslagen (2008:567)
Kollektivavtal Kollektivavtalsbrott Lots Anvisning Diskriminering Åldersdiskriminering Avgångsskyldighet
38/21
B 46-20
Arbetsdomstolen
2021-03-10
AD 2021 nr 11
Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.
AD 1930 nr 97
AD 1940 nr 89
AD 1942 nr 79
AD 1943 nr 6
AD 1943 nr 89
AD 1946 nr 20
AD 1946 nr 22
AD 1969 nr 22
AD 1971 nr 17
AD 1976 nr 44
AD 1982 nr 94
AD 1984 nr 61
AD 1993 nr 17
AD 1994 nr 5
AD 1995 nr 113
AD 2000 nr 85
AD 2006 nr 25
AD 2017 nr 36
26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
11/21
A 19-18
Arbetsdomstolen
2019-10-16
AD 2019 nr 47
I samband med riksavtalsförhandlingar har en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation i ett justerat förhandlingsprotokoll tagit in en överenskommelse om att en viss skrivning ska intas i ett s.k. avtalstryck. Fråga om parternas överenskommelse har utgjort ett kollektivavtal och om arbetsgivarorganisationen i så fall har brutit mot kollektivavtalet genom att offentliggöra ett avtalstryck med en viss utformning.
AD 2005 nr 25
AD 2008 nr 9
AD 2018 nr 10
AD 1978 nr 72
23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
47/19
A 99-17
Arbetsdomstolen
2018-05-16
AD 2018 nr 30
Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.
AD 1978 nr 83
AD 1987 nr 165
AD 1991 nr 3
AD 1994 nr 28
AD 1995 nr 131
AD 2004 nr 73
AD 2005 nr 79
AD 2008 nr 24
AD 2008 nr 29
AD 2013 nr 43
36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
1 kap. 3 § och 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
3 § och 13 § lagen (1976:580) om medbestämmanderätt i arbetslivet
2 §, 5 §, 6 c §, 15 § och 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Artikel 6 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
Kollektivavtal Skiljeklausul Rättegångshinder Avvisning Tidsbegränsad anställning Förhandlingsskyldighet Utanförstående arbetstagare Jämkning av avtal
30/18
A 51-17
Arbetsdomstolen
2018-02-21
AD 2018 nr 10
En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. - Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
AD 1977 nr 27
AD 1977 nr 101
AD 1980 nr 59
AD 1980 nr 78
AD 1980 nr 114
AD 1985 nr 136
AD 1986 nr 56
AD 1987 nr 36
AD 1990 nr 67
AD 1996 nr 40
AD 1996 nr 70
AD 2005 nr 25
AD 2007 nr 50
AD 2008 nr 9
AD 2008 nr 36
AD 2008 nr 62
AD 2012 nr 1
AD 2013 nr 34
AD 2016 nr 52
4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
8 §, 13 § och 41 a § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Kollektivavtal Anställningsavtal Ensidig förmån Stridsåtgärd Föreningsrättskränkning Förhandlingsskyldighet Förhandlingskrav Löneavdrag Kvittning
10/18