Rättsfall baserat på valda nyckelord.
UM 9742-10
Migrationsöverdomstolen
2011-12-20
MIG 2011:30
Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
Prop. 2005/06:77
SOU 2005:49
MIG 2008:34
Artikel 15.1 och artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet)
3 a kap. 4 §, 12 kap. 13 § och 14 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
Direkt effekt Fri rörlighet Inhibition Lagakraftvunnet avlägsnandebeslut Rätt till domstolsprövning Rörlighetsdirektivet Tredjelandsmedborgare Unionsmedborgares familjemedlem Uppehållsrätt Verkställighetsstadiet Överklagbarhet
A 268-04
Arbetsdomstolen
2009-12-02
AD 2009 nr 89
Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
G-domstolens dom av den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave och Koch, REG 1974, s. 1405, svensk specialutgåva, volym 2, s. 409
EG-domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, REG 1978, s. 629, svensk specialutgåva, volym 4, s. 75
EG-domstolens dom av den 10 april 1984 i mål C-14/83, von Colson och Kamann, REG 1984, s. 1891, svensk specialutgåva, volym 7, s. 577
EG-domstolens dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame, REG 1990, s. I-2433, svensk specialutgåva, s. 435
EG-domstolens dom av den 2 augusti 1993 i mål C-271/91, Marshall, REG 1993, s. I-4367, svensk specialutgåva, s. I-315
EG-domstolens dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman, REG 1995, s. 1-4921
EG-domstolens domar av den 5 mars 1996 i målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du pêcheur och Factortame, REG 1996, s. I-1029
EG-domstolens dom av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan, REG 2001, s. 1-6297
EG-domstolens dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl., REG 2002, s. 1-1577
EG-domstolens dom av den 13 juli 2006 i de förenade målen C-295/04 till C-298/04, Manfredi och Lloyd, REG 2006, s. I-6619
EG-domstolens dom av den 7 september 2006 i mål C-81/05, Alonso, REG 2006, s. I-7569
EG-domstolens dom av den 17 april 2007 i mål C-470/03, Suomen valtio och Lehtinen, REG 2007, s. I-2749
EG-domstolens dom av den 11 oktober 2007 i mål C-460/06, Paquay, REG 2007, s. I-8511
EG-domstolens dom av den 11 december 2007 i mål C-438/05, International Transport Workers' Federation och Finnish Seamen's Union, REG 2007, s. I-10779
EG-domstolens dom av den 18 december 2007 i mål C-341/05, Laval, REG 2007, s. I-11767
EG-domstolens dom av den 17 juli 2008 i mål C 94/97, Raccanelli, REG 2008, s. I-5939
AD 1976 nr 134
AD 1977 nr 150
AD 1981 nr 46
AD 1982 nr 35
AD 1987 nr 40
AD 1989 nr 120
AD 1995 nr 131
AD 1996 nr 74
AD 2002 nr 45
AD 2004 nr 111
AD 2005 nr 49
AD 2006 nr 10
AD 2008 nr 5
AD 2009 nr 76
NJA 1987 s. 885
NJA 2005 s. 180
NJA 2005 s. 608
NJA 2006 s. 367
Artikel 10, artikel 46, artikel 49, artikel 50, artikel 55 och artikel 234 EG-fördraget
Artikel 3.1, artikel 3.7 och artikel 3.8 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster
2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
41 §, 42 §, 54 §, 55 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
4 kap. 6 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Utstationering Fri rörlighet Stridsåtgärd Direkt effekt Ekonomiskt skadestånd Allmänt skadestånd Fastställelsetalan
89/09
UM 2984-08
Migrationsöverdomstolen
2008-11-10
MIG 2008:34
Avsaknad av möjlighet att överklaga beslut om uppehållskort står inte i strid med EG-rätten eftersom kortet i sig inte är bärare av någon rättighet, däremot följer av rörlighetsdirektivet 2004/38/EG en ovillkorlig rätt till domstolsprövning av uppehållsrätten.
MIG 2007:53
MIG 2007:56
EG-domstolens avgörande i mål C-41/74 Yvonne van Duyn mot Home Office
EG-domstolens avgörande i mål C-106/77 Amministrazione Delle Finanze Dello Stato mot Simmenthal SpA
3 a kap. 10 § andra stycket och 14 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 15, artikel 25.1 och artikel 31.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet)
Artikel 249 i Fördraget den 25 mars 1957 om upprättande av Europeiska gemenskapen
A 69-01
Arbetsdomstolen
2002-04-03
AD 2002 nr 45
Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jämställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten könsdiskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot förbudet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehandlingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tillämpning av 25 § jämställdhetslagen förpliktats att utge allmänt skadestånd till den förbigångna kvinnan.
AD 1984 nr 12
Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor
25 § jämställdhetslagen (1991:433)
45/02
T 3067-98
Högsta domstolen
2002-02-14
NJA 2002 s. 75
NJA 2002:8
Fråga om rätt till lönegaranti sedan EG-domstolen har meddelat förhandsavgörande.
NJA 1999 s. 694
7 § lönegarantilagen (1992:497)
12 § förmånsrättslagen (1970:979)