Miljöbalk (1998:808)

Sammanfattning

Ansökan om tillstånd för vindkraftverk ----- Bolaget ansökte hos länsstyrelsen om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftspark med maximalt 4 vindkraftverk. Miljöprövningsdelegationen prövade verksamheten utifrån miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler och fann att risken för rovfåglar var så stor at den planerade vindkraftsetableringen inte kunde tillåtas. Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som fann att driften av de fyra ansökta vindkraftverken skulle utgöra ett sådant avsiktligt dödande av vilda fåglar för vilket förbud råder enligt 4 § första stycket punkt 1 artskyddsförordningen (2007:845). Överklagandet avslogs därför. Bolaget överklagade därefter domen till Mark- och miljööverdomstolen som fann att risken för fågelkollisioner i det aktuella området kunde med ledning av tillgängligt material bedömas vara relativt begränsad. Det stod helt klart att bolagets avsikt med vindkraftsetableringen inte var att döda eller störa fågellivet. Inte heller fanns det någon som helst grund för att tro att bolaget med uppenbar likgiltighet för artskyddsförordningens förbud avsåg att uppföra vindkraftverken. En etablering av vindkraftverken kunde därför enligt Mark- och miljööverdomstolen inte anses i sig stå i strid med bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen. Prövningen fick istället ske inom ramen för hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Med hänsyn till att alla relevanta förutsättningar för beviljande av tillstånd inte hade prövats av underinstanserna återförvisade Mark- och miljööverdomstolen målet till miljöprövningsdelegationen för fortsatt handläggning.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom den 30 januari 2002 i mål C-103/00
MÖD 2013:13
Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 maj 2012 i mål M 7639-11
EU-domstolens dom den 18 maj 2006 i mål C-221/04

Lagrum

4 § artskyddsförordningen (2007:845)
2 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)

Nyckelord

Tillstånd Habitatdirektivet Fågelkollision

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Klagorätt ----- Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av en ny bro över Göta älv. Tillståndet överklagades av Sjöfartsverket, två föreningar, flera verksamhetsutövare tillika ägare av fastigheter belägna längs Göta älv och Vänern samt flera kommuner belägna längs Vänern. Mark- och miljööverdomstolen avvisade Sjöfartsverkets överklagande då myndigheten inte är en sådan myndighet som får föra talan enlig 22 kap. 6 § miljöbalken. Även föreningarnas överklaganden avvisades då de inte ansågs uppfylla kraven 16 kap. 13 § miljöbalken. Beträffande verksamhetsutövarna fann domstolen att även om den tillståndssökta bron kan ha inverkan på det framtida nyttjandet av Göta älv för sjöfart och i förlängningen på de verksamheter som verksamhetsutövarna bedriver, är denna inverkan inte av den beskaffenhet att den ska ses som en skada eller ett intrång i de fastigheter som verksamhetsutövarna äger. Verksamhetsutövarnas överklaganden avvisades därmed. Däremot ansågs kommunerna har rätt att överklaga då tillgången till farleden Göta älv är att se som ett sådant allmänt intresse som kommunerna får tillvarata enligt 16 kap. 12 § och 22 kap. 6 § miljöbalken.

Hänvisade publiceringar

NJA 1958 s. 217
NJA 1971 s. 8
NJA 2004 s. 590
NJA 2012 s. 921
MÖD 2006:22
MÖD 2008:28

Lagrum

16 kap. 12 §, 16 kap. 13 § och 22 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)

Nyckelord

Sakägare Klagorätt Avvisa Vattenverksamhet Bro

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Natura 2000-tillstånd ----- Fråga om anläggande av erosionsskydd inom Natura 2000-området Klarälven, övre delen. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att verksamheten kräver tillstånd enligt miljöbalkens bestämmelser om Natura 2000. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen och det kompletterande underlaget bl.a. inte gjort det möjligt att göra en bedömning av den samlade påverkan som tidigare, nu ansökta och planerade erosionsskydd har på den skyddade miljön kan inte ansökan ligga till grund för ett ställningstagande av åtgärdens inverkan på Natura 2000-området. Tillståndsansökan har därför avvisats.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom i mål C-127/02
NJA 2012 s. 321
EU-domstolens dom i mål C-392-96
EU-domstolens dom i mål C-258-11

Lagrum

7 kap. 28 a § och 28 b §, 6 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)

Nyckelord

Natura 2000 Miljökonsekvensbeskrivning Avvisning Erosionsskydd Kumulativa effekter

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Förordnande om när tillstånd blir gällande gentemot verksamhetsutövaren i mål om tillstånd till fortsatt och utökad gruvverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen har meddelat förordnande med innebörd att tillståndet ska träda i kraft och villkoren börja gälla den dag tillståndet vunnit laga kraft, oberoende av om och när verksamhetsutövaren väljer att ta tillståndet i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att förordnandet strider mot gällande praxis som innebär att det är verksamhetsutövaren som avgör om och när ett nytt tillstånd ska tas i anspråk. Däremot finns inget som hindrar att verksamhetsutövaren inom ramen för tillståndsprövningen medger att ett gammalt tillstånd upphävs och ersätts med ett nytt. Mark- och miljööverdomstolen har inte heller funnit skäl att tillämpa en särskild ordning för tillstånd till befintlig verksamhet. Mark- och miljödomstolens förordnande har därför upphävts.

Lagrum

22 kap. 25 §, 24 kap. 3 § och 5 § miljöbalken (1998:808)

Nyckelord

Befintlig verksamhet Frivillig Förordnande Gammalt tillstånd Gällande Igångsättningstid Laga kraft Medge Miljökvalitetsnorm Nyetablering Nytt tillstånd Omprövning Produktionsökning Systematik Ta i anspråk Tillståndsprövning Tillsynsmyndighet Upphäva Verksamhetsutövare Återkallelse av tillstånd Ändring

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Villkor om energieffektivisering vid petrokemisk industrianläggning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i ett överklagat mål angående ansökan om tillstånd till befintlig och utökad produktion vid petrokemiska industrianläggningar delvis upphävt villkor som avsåg energieffektiviseringsåtgärder. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de upphävda villkoren föreskriver specificerade åtgärder som inte är rimliga med hänsyn till 2 kap. 7 § miljöbalken och att det finns en alltför stor osäkerhet kring säkerhetsrisker och miljönytta. För ett av villkoren konstateras dock att åtgärden och återbetalningstiden är rimlig och överklagandet avslås i denna del.

Hänvisade publiceringar

MÖD 2007:56
MÖD 2008:23
MÖD 2011:23

Lagrum

2 kap. 5 § och 7 § miljöbalken (1998:808)

Nyckelord

Villkor Energieffektivisering Energihushållning Skälighetsavvägning

Aktuella lagrum