Rättsfall baserat på valda nyckelord.
4261-22
Högsta förvaltningsdomstolen
2023-11-21
HFD 2023 ref. 56
Försäkringskassan kan inte tillämpa förvaltningslagens bestämmelse om ändring av gynnande beslut till den enskildes nackdel vid sidan av socialförsäkringsbalkens bestämmelse om när oriktiga beslut ska ändras.
4 § Förvaltningslagen (2017:900)
37 § Förvaltningslagen (2017:900)
113 kap. 2 § första stycket, Socialförsäkringsbalken (2010:110)
113 kap. 3 § första stycket, Socialförsäkringsbalken (2010:110)
113 kap. 5 §, Socialförsäkringsbalken (2010:110)
113 kap. 7 §, Socialförsäkringsbalken (2010:110)
113 kap. 10 §, Socialförsäkringsbalken (2010:110)
M 5259-14
Mark- och miljööverdomstolen
2014-12-17
MÖD 2014:44
Förordnande om när tillstånd blir gällande gentemot verksamhetsutövaren i mål om tillstånd till fortsatt och utökad gruvverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen har meddelat förordnande med innebörd att tillståndet ska träda i kraft och villkoren börja gälla den dag tillståndet vunnit laga kraft, oberoende av om och när verksamhetsutövaren väljer att ta tillståndet i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att förordnandet strider mot gällande praxis som innebär att det är verksamhetsutövaren som avgör om och när ett nytt tillstånd ska tas i anspråk. Däremot finns inget som hindrar att verksamhetsutövaren inom ramen för tillståndsprövningen medger att ett gammalt tillstånd upphävs och ersätts med ett nytt. Mark- och miljööverdomstolen har inte heller funnit skäl att tillämpa en särskild ordning för tillstånd till befintlig verksamhet. Mark- och miljödomstolens förordnande har därför upphävts.
22 kap. 25 §, 24 kap. 3 § och 5 § miljöbalken (1998:808)
Befintlig verksamhet Frivillig Förordnande Gammalt tillstånd Gällande Igångsättningstid Laga kraft Medge Miljökvalitetsnorm Nyetablering Nytt tillstånd Omprövning Produktionsökning Systematik Ta i anspråk Tillståndsprövning Tillsynsmyndighet Upphäva Verksamhetsutövare Återkallelse av tillstånd Ändring
M 8837-06
Miljööverdomstolen
2007-12-21
MÖD 2007:39
Tillsyn över vattenverksamhet ----- Länsstyrelsen förelade med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ ägaren till ett kraftverk att vid vite ta bort en 16 cm bred planka som monterats på skibordet vid dammen till kraftverket för att höja dämningsnivån. Miljödomstolen ansåg att den urminnes hävd som tillkom kraftverksanläggningen också innefattade rätt att reglera vattennivån i dammen. Då länsstyrelsens föreläggande enligt miljödomstolen stod i strid med förbudet i 26 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken undanröjdes föreläggandet. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att, även om rätten att vidmakthålla dammanläggningen kunde grundas på urminnes hävd, så kunde åtgärden att genom plankan höja dämningsnivån inte stödjas på urminnes hävd. Då åtgärden inte prövats efter ansökan om tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken hade länsstyrelsen enligt MÖD haft fog för föreläggandet och MÖD undanröjde därför miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens föreläggande.
11 kap. 12 § 1 st. samt 26 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
05-365
Patentbesvärsrätten
2007-11-19
Fråga om kravet på angivande av varor och tjänster i ansökan samt om utgångspunkten vid bedömningen av vilka ändringar av varu- och tjänsteförteckningen som kan tillåtas. Även fråga om märkets särskiljningsförmåga med avseende på bl.a. benersättningsmedel.
13 § varumärkeslagen (1960:644)
03-247
Patentbesvärsrätten
2005-05-25
Fråga om ett registrerat mönster skiljt sig tillräckligt från ett annat mönster för att ha särpägel. Tillika fråga om det yngre mönstrets identitet och fråga om det äldre mönstret gjorts allmänt tillgängligt.
2 § 3 st., 3 § 1 st. och 13 § 2 st. mönsterskyddslagen (1970:485)