Alla rättsfall som refererar till Miljöbalk (1998:808).
M 487-04
Miljööverdomstolen
2004-03-12
MÖD 2004:10
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap. MB (frivillig prövning) och 11 kap. MB (obligatorisk prövning) för skilda banetapper. Miljödomstolen beslutade att dela upp prövningen av målet i fem delar och att meddela särskilda domar för var och en. Etapp 1-3 skulle först prövas med avseende på vattenverksamheten och en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar i byggnader på grund av grundvattensänkning och byggvibrationer m.m.). I en fjärde dom skulle sedan resterande frågor om störningar från den miljöfarliga verksamheten prövas. När det slutligen gällde etapp 4 skulle prövningen avse samtliga frågor kring såväl vattenverksamheten som den miljöfarliga verksamheten. Det aktuella målet avsåg etapp 1 (Malmö C) och domen överklagades av ett enskilt fastighetsbolag som yrkade ändrade villkor rörande sättningar m.m. Miljööverdomstolen (MÖD) prövade ex officio om den uppdelning av prövningen av ansökan som miljödomstolen gjort utgjorde rättegångsfel. MÖD ansåg att domen visade att det förelåg svårigheter att skilja ut prövningen av de olika typerna av verksamheter. Därmed uppstod det oklarheter om vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB samt risk för att vissa frågor skulle falla utanför prövningen. MÖD menade att redan detta innebar att 17 kap. 4 § rättegångsbalken lade hinder för en sådan uppdelning av prövningen som gjorts. En sådan skulle dessutom strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD fann att den uppdelning som miljödomstolen hade gjort utgjorde rättegångsfel och då felet inte kunde avhjälpas i MÖD återförvisades målet till miljödomstolen.
17 kap. 4 § och 50 kap. 28 § rättegångsbalken (1942:740)
9 kap. 1 § och 6 §, 11 kap. 2 § och 9 §, 17 kap. 1 § samt 24 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
M 8572-03
Miljööverdomstolen
2004-03-11
MÖD 2004:9
Avvisad ansökan om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken ----- Miljödomstolen har avvisat en ansökan om tillstånd till dels utpumpning av vatten från Isätragruvan i Österåkers kommun, dels förläggning av uppgrävda massor i densamma, med motiveringen att ansökan - trots kompletteringar - varit så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för prövning av målet. Vidare noterade miljödomstolen att miljökonsekvensförfarandet inte genomförts på det sätt som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen (MÖD), som fastställde miljödomstolens avvisningsbeslut, konstaterade att varken verksamhetens omfattning eller miljökonsekvenser kunde bestämmas med ledning av ansökan, inte ens efter de nya kompletteringar som gjorts i MÖD.
6 kap., 9 kap., 11 kap. och 22 kap. 1 § och 2 § miljöbalken (1998:808)
Ö 2920-03
Högsta domstolen
2004-02-25
NJA 2004 s. 88
NJA 2004:11
Arbetsplan som fastställts med stöd av väglagen har inte ansetts utgöra hinder mot enskild talan om förbud enligt miljöbalken mot anläggande av vägen. (Jfr 1993 s. 645)
NJA 1993 s. 645
2 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
32 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)
3 a § väglagen (1971:948)
M 7531-02
Miljööverdomstolen
2004-02-09
MÖD 2004:4
Tillstånd att uppföra och driva en ny fastbränslepanna vid SCA Hygiene. ----- Ansökan avsåg tillstånd till en ny panncentral inom Lilla Edets pappersbruk. Miljödomstolen meddelade villkor om kemikaliehantering och om utredning av de närmare förutsättningarna för att öka självförsörjningsgraden med avseende på energin i processerna. Det senare villkoret motiverades med att anläggningar som omfattas av IPPC-direktivet ska utformas så att energianvändningen är effektiv (art. 9 punkt 1 i direktivet). SCA överklagade båda villkoren. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg att det var miljömässigt motiverat med högt ställda krav på kemikalieförvaringen i området och att detta även gällde för sådana kemikalier som förvaras i dubbelmantlade cisterner. Vid förvaring utomhus innebär detta att cisternerna ska vara placerade i en invallning med tak eller annan anordning ("kjol") till skydd mot nederbörd. Som alternativ till sådana skyddsåtgärder var det enligt domstolen också möjligt att utforma invallningen så att den istället gav utrymme för en större mängd nederbörd. Villkoret omformulerades för att ge bolaget utrymme att välja mellan dessa alternativ. När det gällde utredningsvillkoret uttalade MÖD att kravet närmast avsåg energianvändningen i processerna i massa- och pappersfabriken, inte i fastbränsleanläggningen. Då prövningen i målet emellertid endast omfattade själva pannanläggningen, ansåg domstolen att det inte tjänade något syfte att utreda frågor som rörde energianvändningen i pappersbruket i sin helhet. MÖD upphävde därför villkoret.
9 kap. 1 § och 6 § samt 22 kap. 25 § miljöbalken (1998:808)
Tillstånd Villkor Utredning Hushållning Energihushållning Kemikaliehantering Miljöfarlig verksamhet
M 5388-03
Miljööverdomstolen
2004-02-06
MÖD 2004:3
Dispens från föreskrifter för naturreservat och område med skydd för landskapsbilden samt dispens från strandskyddsbestämmelser för anläggande av en gång- och cykelväg ----- Kommunen ville anlägga en gång- och cykelväg i ett område som dels är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, dels naturreservat och dels är ett område med skydd för landskapsbilden. Reservatsföreskrifterna avser att skydda området pga. dess betydelse för kännedomen om landets natur, för landskapsbilden och för allmänhetens friluftsliv. En gång- och cykelväg skulle främja friluftslivet men vara till nackdel för naturskyddet, bl.a. för de två häckande paren av fältpiplärka. Denna är en art som är upptagen i EU:s fågeldirektiv, vilket innebär att den skall ges en gynnsam bevarandestatus. Miljööverdomstolen (MÖD) har ansett att ytterligare åtgärder för att öka tillgängligheten till området inte är påkallade och att vägen därför inte är "erforderlig för reservatets utnyttjande". Kommunen har heller inte redovisat någon alternativ sträckning för vägen utanför reservatet. När det gäller möjligheterna att göra en avvägning mellan de olika intressen som reservatsföreskrifterna skall skydda konstaterade MÖD att en sådan prövning måste ha gjorts i samband med att reservatet bildades och att den inte får ändras genom att det ena intresset gynnas på bekostnad av det andra vid en dispensprövning. MÖD tillät därför inte att vägen anlades.
7 kap. 7 §, 18 § och 28 b § miljöbalken (1998:808)
Cykelväg Dispens Fältpiplärka Gångväg Habitatdirektivet Landskapsbild Natura 2000 Naturreservat Ramsarområde Riksintresse Strandskydd