Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 4793-19
Mark- och miljööverdomstolen
2020-03-04
MÖD 2020:2
Strandskyddsdispens ----- Med hänsyn till den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet har MÖD, till skillnad från vad som ansetts möjligt i tidigare avgöranden, vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken beaktat även andra omständigheter än de som enligt 7 kap. 18 c-d §§ kan utgöra särskilda skäl för dispens. Vid den intresseavvägning som gjorts i det enskilda fallet har det dock inte ansetts oproportionerligt att avslå ansökan om dispens. I - mål nr M 4793-19, II - mål nr M 4244-19
Mark- och miljööverdomstolens dom 2017-02-03 i mål nr M 7801-16
MÖD 2013:37
NJA 2018 s. 753
7 kap. 13 §, 15 §, 18 b §, 18 c §, 18 h § och 25 § samt 16 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
2 kap. 15 § regeringsformen
M 456-06
Miljööverdomstolen
2006-10-04
MÖD 2006:49
Tillstånd till täktverksamhet ----- Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
3 kap. 6 §, 7 § och 10 §, 4 kap. 1 § och 2 § samt 9 kap. 6 a § miljöbalken (1998:808)
M 5040-05
Miljööverdomstolen
2006-06-15
MÖD 2006:44
Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m. ----- Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
RÅ 1993 ref. 97
RÅ 1994 ref. 39
Regeringens beslut den 7 mars 2002, nr 5
2 kap. 9 §, 4 kap. 8 §, 7 kap. 27 §, 28 a §, 28 b § och 29 §, 11 kap. 23 §, 16 kap. 1 §, 17 kap. 1 §, 19 kap. 2 § samt 21 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)
Lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut
1 kap. 1 § och 4 §, 2 kap. 2 § och 8 §, 4 kap. 1 § samt 5 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
20 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Senast ändrad genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1882/2003
Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. Senast ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 807/2003.
Bevarandeområde Skyddsområde Habitatdirektivet Fågeldirektivet Kompensationsåtgärd Århuskonventionen Järnvägsplan Flygsäkerhet
M 1826-04
Miljööverdomstolen
2004-11-12
MÖD 2004:68
Tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet vid Hägerums kraftverk i Virån ----- Ett av miljödomstolen beviljat tillstånd att bedriva ett minikraftverk i nära anslutning till ett Natura 2000-område hade överklagats bl.a. med påståenden om att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) i målet inte var tillräckligt omfattande samt att det i vart fall inte förelåg förutsättningar för att bevilja tillstånd eftersom verksamheten skulle komma att medföra alltför omfattande störningar på de livsmiljöer och arter som området avsåg att skydda. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att MKB:n, efter kompletteringar, var tillräcklig som underlag för prövningen samt att, även om kraftverket i huvudsak skulle anläggas utanför Natura 2000-området, verksamheten skulle få sådana inverkningar på detsamma att den var tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. MÖD utvecklade skälen för under vilka förutsättningar ett tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken kan ges. Efter att ha ändrat vissa villkor rörande bl.a. minimivattenflödet i den gamla huvudfåran i ån fann MÖD att tillstånd kunde ges till verksamheten.
7 kap. 28 a § och 28 b § samt 11 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
Natura 2000 Tillstånd Vattenverksamhet Vattendrag Tillrinning Fiskvandring Kompensationsåtgärd Åfåra Vattenflöde