Alla rättsfall som refererar till Lag (1982:80) om anställningsskydd.
A 1-21
Arbetsdomstolen
2022-01-19
AD 2022 nr 3
Polismyndigheten beslutade att en hos myndigheten anställd polis inte längre var godkänd för placering i säkerhetsklassat arbete. Polisen avskedades därefter. Enligt Polismyndigheten har polisen bl.a. förtigit information och lämnat oriktiga uppgifter om samröre med kriminella personer vid de två säkerhetsprövningar han gått igenom åren 2015 och 2019. Fråga om det förelegat laga skäl för avskedandet alternativt saklig grund för uppsägning, och därvid även om Polismyndigheten agerat i strid med tvåmånadersregeln.
AD 1989 nr 77
AD 1998 nr 16
AD 2000 nr 14
AD 2000 nr 17
AD 2006 nr 123
AD 2013 nr 25
AD 2016 nr 9
AD 2019 nr 39
AD 2021 nr 63
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
3/22
A 19-21
Arbetsdomstolen
2021-12-15
AD 2021 nr 67
En lagerarbetare har avskedats eftersom han, enligt arbetsgivaren, dels vid flera tillfällen medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega, dels farit med osanning under arbetsgivarens utredning av vad som skett. Arbetsdomstolen har inte funnit det bevisat att lagerarbetaren medverkat till kollegans våld eller trakasserier eller farit med osanning och har därför ogiltigförklarat avskedandet. Uttalanden om att det av den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande, eller arbetstagarens allmänna skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, inte kan anses följa en skyldighet att försöka avvärja sådana pågående handgripligheter mellan arbetskamrater som inte uppenbart kan leda till allvarlig skada på person eller egendom.
3 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160)
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
67/21
A 107-20
Arbetsdomstolen
2021-12-01
AD 2021 nr 63
En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. - Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.
AD 1979 nr 90
AD 2000 nr 17
AD 2016 nr 9
AD 2019 nr 39
Europadomstolens dom den 15 december 2020 i mål nr 33399/18 (Hamit Pişkin mot Turkiet)
7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Säkerhetsprövning Säkerhetsskyddslagen Uppsägning från arbetsgivarens sida Personliga skäl Europakonventionen Rättvis rättegång Beviskrav Tvåmånadersregeln Kvittning av rättegångskostnader
63/21
A 9-21
Arbetsdomstolen
2021-10-27
AD 2021 nr 57
Efter att en senior kammaråklagare dömts för brott beslutade arbetsgivaren - anställningsmyndigheten - att åklagaren inte skulle utföra operativa arbetsuppgifter under viss tid och tilldelade honom andra arbetsuppgifter. Fråga om anställningen därmed ändrats i grunden på ett sådant sätt att arbetsgivaren genom omplaceringen skiljt honom från anställningen som kammaråklagare i strid med anställningsskyddslagen och därvid även betydelsen av avsaknaden av ett formellt beslut om avskedande eller uppsägning.
AD 1982 nr 112
AD 1983 nr 105
AD 1984 nr 119
AD 1985 nr 6
AD 1994 nr 77
AD 1995 nr 133
AD 2002 nr 134
AD 2021 nr 37
7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
9 § lagen (1994:260) om offentlig anställning
57/21
B 101-20
Arbetsdomstolen
2021-08-25
AD 2021 nr 40
Arbetsdomstolen har funnit att en advokatbyrå genomfört en otillåten kvittning av en biträdande jurists lön genom ett löneavdrag motsvarande nästan en månadslön. Till följd härav har arbetstagaren haft rätt att omedelbart frånträda anställningen och arbetsgivarens i genkäromål framställda yrkande om skadestånd för att arbetstagaren slutat anställningen utan att iaktta sin uppsägningstid har därför avslagits. Arbetsdomstolen ansåg att det inte var visat att arbetstagaren utsatts för trakasserier. Hon har tillerkänts lön och allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Däremot ansågs grunden för frånträdandet inte varit sådan att hon har haft rätt till allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.
AD 1971 nr 19
AD 1975 nr 83
AD 1977 nr 27
AD 1977 nr 101
AD 1978 nr 5
AD 1980 nr 59
AD 1982 nr 99
AD 1990 nr 18
AD 1996 nr 70
AD 2009 nr 40
AD 2018 nr 10
4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
2 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
40/21