Alla rättsfall som refererar till Rättegångsbalk (1942:740).
Ö 1035-89
Högsta domstolen
1989-09-27
NJA 1989 s. 502
NJA 1989:83
Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.
Det upphävda häktningsbeslutet
NJA 1953 s. 460
NJA 1961 C 641
NJA 1984 s. 207
NJA 1985 s. 235
NJA 1980 s. 236
24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
24 kap. 20 § rättegångsbalken (1942:740)
52 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
56 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
3 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207)
1 § första st. 4 lagen (1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning
Ö 1118-88
Högsta domstolen
1989-09-22
NJA 1989 s. 516
NJA 1989:86
I ärende angående fråga om skyldighet för aktiebolag att träda i likvidation har TR inte - såsom det ålegat rätten - fattat beslut i anslutning till förhandling, som ägt rum inför tre lagfarna domare. I stället har ärendet uppskjutits för att bereda bolaget tillfälle att inge fullständiga redovisningshandlingar. Beslut om likvidation har därefter meddelats av TR:n bestående av endast en av de domare som hade deltagit vid förhandlingen. Bristerna i TR:ns handläggning av ärendet har ansetts utgöra grovt rättegångsfel och föranlett undanröjande av beslutet.
13 kap. 5 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
13 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385)
50 kap. 26 § andra st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 253-89
Högsta domstolen
1989-09-06
NJA 1989 s. 487
NJA 1989:79
Sedan gäldenären i mål om betalningsföreläggande ansökt om återvinning och utvecklat grunderna för sitt bestridande samt borgenären yttrat sig däröver förelade TR:n gäldenären att avge skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom och meddelade därefter sådan dom när denne inte hördes av inom förelagd tid. TR:ns handläggning har ansetts utgöra grovt rättegångsfel.
Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I
42 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740)
44 kap. 7 a § rättegångsbalken (1942:740)
59 kap. 1 § 5 rättegångsbalken (1942:740)
B 505-87
Högsta domstolen
1989-09-01
NJA 1989 s. 469
NJA 1989:78
Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan justering av åtal för medhjälp till grovt skattebedrägeri som inneburit ökning av det belopp som påståtts vara undandraget från beskattning har ansetts inte kunna ske efter utgången av preskriptionstiden för brottet.
NJA 1970 s. 367
NJA 1987 s. 194
NJA 1987 s. 201
4 § skattebrottslagen (1971:69)
23 kap. 4 § brottsbalken (1962:700)
35 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
45 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 622-89
Högsta domstolen
1989-08-03
NJA 1989 s. 461
NJA 1989:76
Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB samt föreskrivit att vidare verkställighet av HovR:ns dom inte fick äga rum förrän målet mot A slutligen prövats. Med hänvisning till att A alltjämt fick anses vara på sannolika skäl misstänkt för grovt narkotikabrott - för vilket brott inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år - och till att det inte kunde anses uppenbart att skäl till häktning saknades har HD i beslutet om resning förordnat att A skall häktas. - Efter förhandling enligt 24 kap 17 § 4 st RB har HD förordnat att A alltjämt skall vara häktad.
24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
24 kap. 17 § första st. rättegångsbalken (1942:740)
24 kap. 17 § fjärde st. rättegångsbalken (1942:740)
58 kap. 2 § fjärde st. rättegångsbalken (1942:740)
58 kap. 6 § tredje st. rättegångsbalken (1942:740)