Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 11317-14
Mark- och miljööverdomstolen
2016-01-25
MÖD 2016:1
Tillstånd till befintlig och utökad täktverksamhet m.m. ----- I mål om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att verksamheten inte kommer att skada ett närliggande Natura 2000-område och att det av mark- och miljödomstolen lämnade Natura 2000-tillståndet därmed ska kvarstå. Mark- och miljööverdomstolen har vidare konstaterat att täktverksamheten inte innebär någon sådan risk för påverkan på fridlysta växter att förbuden i 8 och 9 § artskyddsförordningen aktualiseras samt att införandet av ett nytt villkor om skyddsåtgärder för skyddade fjärilsarter innebär att verksamheten inte heller kommer i konflikt med 4 § artskyddsförordningen. Då domstolen sammantaget funnit att ingen artskyddsdispens krävs, har den av mark- och miljödomstolen lämnade dispensen upphävts.
MÖD 2013:13
2 kap. 6 §, 7 kap. 28 a §, 8 kap., 9 kap. och 11 kap. miljöbalken (1998:808)
Artskyddsförordningen (2007:845)
Lokalisering Tillstånd Tillåtlighet Täktverksamhet Natura 2000 Artskyddsdispens Fridlysning Kompensation Försiktighetsmått Skyddsåtgärd Population Gynnsam bevarandestatus Förbud Fortplantningsområde Viloplats Fjäril Växt Klinthagen Kalktäkt Apollofjäril Svartfläckig blåvinge
M 6361-09
Miljööverdomstolen
2010-06-03
MÖD 2010:27
Säkerhet för tillstånd till täktverksamhet ----- Länsstyrelsen gav tillstånd till täkt av 120 000 ton grus, sand och morän samt krossning av högst 9 999 ton berg och sten. Bolaget ålades ställa säkerhet med 600 000 kr för efterbehandling. Bolaget överklagade och yrkade att få bryta en större mängd samt att säkerheten skulle sänkas till 350 000 kr. Miljödomstolen gav tillstånd till täkt av 180 000 ton grus, sand och morän och sänkte beloppet för säkerhet till 500 000 kr. Länsstyrelsen överklagade och yrkade att säkerheten skulle bestämmas till 600 000 kr. Miljööverdomstolens majoritet delade länsstyrelsens uppfattning att en indexuppräkning skulle göras av säkerhetsbeloppet och att det inte var tillräckligt att göra en indexuppräkning endast fram till tidpunkten då tillstånd meddelas. Tillståndstidens hela längd bör vara utgångspunkten för den indexuppräkning som ska göras, vilket innebär att tillståndstidens längd påverkar säkerhetens storlek och medför att ju längre tillståndstid som en verksamhetsutövare begär och beviljas, desto högre säkerhet krävs. I detta fall hade tillståndstiden bestämts till ca 20 år vilket innebar att säkerhetsbeloppet bestämdes till det av länsstyrelsen yrkade, 600 000 kr.
9 kap. 6 a § och 16 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
M 10280-08
Miljööverdomstolen
2010-02-26
MÖD 2010:6
Tillstånd till täktverksamhet avseende naturgrus ----- Miljödomstolen hade fastställt länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till brytning av högst 70 000 ton naturgrus på en plats där det tidigare hade bedrivits täktverksamhet. Gruset skulle huvudsakligen användas för betongtillverkning. Miljööverdomstolen ansåg det visat att det är tekniskt möjligt att använda krossat berg istället för naturgrus som ballast i betong och konstaterade att en avsikt med den nya bestämmelsen i 9 kap. 6 b § miljöbalken är enligt propositionen att krossat berg i ökad utsträckning bör kunna ersätta naturgrus som ballast i betong. Miljööverdomstolen fann inte att bolaget hade visat att detta förfaringssätt skulle vara ekonomiskt orimligt. Ett skyddsavstånd till verksamheten på endast 100 meter till närmaste bostadshus gjorde också att verksamhetens lokalisering inte ansågs lämplig. Miljööverdomstolen avslog ansökan.
2 kap. 6 § och 9 kap. 6 b § miljöbalken (1998:808)
M 1644-06
Miljööverdomstolen
2006-09-27
MÖD 2006:48
Ansökan om tillstånd till provtäkt av kalksten ----- En miljödomstol hade lämnat ett bolag tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på Gotland. Efter överklagande uttalade Miljööverdomstolen (MÖD) vad gällde tillåtligheten att täkterna hade lokaliserats till platser som både var av riksintresse för naturvård och för materialförsörjning och att det av 3 kap 10 § miljöbalken (MB) framgår att om ett område omfattas av riksintressen för oförenliga ändamål en avvägning skall ske mellan riksintressena. En sådan avvägning skall dock endast göras om den sökta åtgärden befaras medföra påtaglig skada på ett riksintresse. I det aktuella fallet då områdets naturmiljö som helhet inte bedömdes komma att äventyras eller skadas påtagligt, ansåg MÖD att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB inte skulle göras. MÖD biföll att tillstånd lämnades med lämpliga villkor.
3 kap. 6 §, 7 § och 10 § miljöbalken (1998:808)