Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 138-22
Arbetsdomstolen
2024-02-07
AD 2024 nr 12
En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.
AD 2012 nr 51
AD 2020 nr 3
AD 2022 nr 34
7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567)
2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567)
12/24
A 55-20
Arbetsdomstolen
2022-12-14
AD 2022 nr 56
En arbetstagare åkte på en semesterresa till Nigeria och var borta från arbetet en och en halv månad, trots att han endast beviljats semester för drygt en vecka. Inför resan sjukanmälde han sig till arbetsgivaren. Efter återkomsten till arbetet presenterade han ett läkarintyg från Nigeria, vars äkthet arbetsgivaren ifrågasatte. Han avskedades från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.
AD 2021 nr 21
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
56/22
A 109-20
Arbetsdomstolen
2021-05-12
AD 2021 nr 21
En polis åkte på en semesterresa till Seychellerna under en period som endast delvis omfattades av för honom beviljad semester. Under bortavaron sjukanmälde han sig till arbetsgivaren för den vecka av resan för vilken han inte beviljats semester. Efter återkomsten till arbetet avskedades han från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.
AD 2002 nr 35
AD 2018 nr 66
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
21/21
P 10121-16
Mark- och miljööverdomstolen
2017-02-16
MÖD 2017:18
Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.
8 kap. 14 § och 15 § samt 11 kap. 19 § och 21 § plan- och bygglagen (2010:900)
2 § lagen (1985:206) om viten
UM 8877-13
Migrationsöverdomstolen
2015-03-24
MIG 2015:9
En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan som regel inte beviljas om de skäl som åberopas är hänförliga till utlänningens hälsotillstånd. Om sjukdomen är livshotande kan dock i exceptionella fall ett beslut om avlägsnande strida mot artikel 3 Europakonventionen och en ny prövning aktualiseras.
Prop. 1996/97:25 s. 290 och 294
Prop. 2004/05:170 s. 225 f. och s. 299 f.
EU-domstolens avgörande den 18 december 2014 i mål C-542/13, Mohamed M´Bodj mot Belgien
EU-domstolens avgörande den 18 december 2014 i mål C-562/13, Belgien mot Moussa Abdida
Europadomstolens avgörande den 2 maj 1997 i mål D mot Storbritannien (30240/96)
Europadomstolens avgörande den 27 maj 2008 i mål N mot Storbritannien (26565/05)
Europadomstolens avgörande den 26 februari 2015 i mål M.T. mot Sverige (1412/12)
MIG 2008:6
MIG 2008:20
MIG 2008:36
MIG 2011:9
MIG 2015:2
12 kap. 1 § och 19 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 3 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
Artikel 15 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning)
Artikel 19.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna