Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 9914-15
Mark- och miljööverdomstolen
2017-02-01
MÖD 2017:7
Dispens enligt artskyddsförordningen ----- En fastighetsägare ansökte om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område av sin fastighet där inventering hade visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom förutsättningar för dispens inte ansetts föreligga. MÖD upphävde länsstyrelsens beslut att inte ge dispens enligt artskyddsförordningen och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Domstolen fann att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En bedömning av proportionaliteten måste därför ske inom ramen för dispensförfarandet. Om en tillämpning av de nationella fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten ska åtgärden bedömas som tillåten och dispens ges. Frågan om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska prövas av länsstyrelsen som första instans.
NJA 2014 s. 332
MÖD 2016:1
8 kap. 2 §, 7 kap. 11 § och 31 kap. 4 § miljöbalken (1998:808)
4 §, 6 §, 8 §, 9 § och 15 § artskyddsförordningen (2007:845)
2 kap. 15 § regeringsformen (1974:152)
14 § naturvårdslagen (1964:822)
1 e § artskyddsförordningen (1998:179)
Egendomsskydd Pågående markanvändning Avsevärt försvåras Rådighetsinskränkning Ersättningsrätt Proportionalitetsprincipen Europakonventionen Artskyddsdispens Artskyddsförordning Fridlysning Gynnsam bevarandestatus Områdesskydd Bombmurkla Avverkning
M 11569-13
Mark- och miljööverdomstolen
2014-06-05
MÖD 2014:20
Tillsyn ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att omställning av mark från skogsbruk till åkermark omfattas av anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Det har därför inte funnits förutsättningar för länsstyrelsen att med utgångspunkt från bestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken utfärda förelägganden i egenskap av tillsynsmyndighet. Inte heller har det funnits förutsättningar för Skogsstyrelsen att agera som tillsynsmyndighet eftersom omställningsåtgärderna inte ansetts utgöra skogsbruksåtgärder. Behörig tillsynsmyndighet har i stället varit den kommunala nämnden. Mot denna bakgrund har underinstansernas avgöranden upphävts.
2 kap. 4 § miljöprövningsförordningen (2013:251)
26 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
B 4998-97
Högsta domstolen
1999-12-07
NJA 1999 s. 760
NJA 1999:103
Fråga huruvida avverkning av ädellövskog har krävt tillstånd av skogsvårdsstyrelsen.
2 § första st. 1 skogsvårdslagen (1979:429)
2 § andra st. skogsvårdslagen (1979:429)
23 § första st. 1 skogsvårdslagen (1979:429)
27 § andra st. skogsvårdslagen (1979:429)
38 § första st. 7 skogsvårdslagen (1979:429)