Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 83-21
Arbetsdomstolen
2022-06-15
AD 2022 nr 35
En tillsvidareanställd expeditionsvakt i domstol, som även var förordnad ordningsvakt, misstänktes för brott. Polismyndigheten stängde av expeditionsvakten från tjänstgöring som ordningsvakt för tiden till dess frågan om återkallelse av ordningsvaktsförordnandet prövats slutligt (interimistiskt beslut). Sedan åtal väckts mot expeditionsvakten sades han upp av personliga skäl. Arbetsdomstolen gjorde följande bedömning. Avstängningen från tjänstgöring som ordningsvakt medförde att vakten inte fick utföra sådana sysslor som han anställts för, bl.a. säkerhetskontroll och ordningshållning. Arbetsoförmågan medförde mindre variation i arbetet för domstolens andra expeditionsvakter och stora merkostnader för att hyra in och visstidsanställa ersättningspersonal. Expeditionsvakten kunde sysselsättas med en del annat nyttigt arbete, men hade inte de kvalifikationer som krävdes för en ledig, tidsbegränsad anställning som domstolshandläggare. Med beaktande av att avstängningen vid tiden för uppsägningen kunde antas vara i minst ytterligare ett drygt år har myndighetens intresse av att kunna planera sin verksamhet och sin ekonomi övervägt expeditionsvaktens intresse av att ha kvar anställningen i vilken han hade arbetat med ordningsvaktsuppgifter i bara ungefär nio månader. Uppsägningen var sakligt grundad. Även fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln
AD 2013 nr 25
AD 2009 nr 30
AD 1979 nr 90
AD 2000 nr 17
AD 2016 nr 9
AD 2021 nr 63
AD 1993 nr 127
7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Uppsägning Personliga skäl Ordningsvakt Domstol Arbetsoförmåga Omplacering Tillräckliga kvalifikationer Tvåmånadersregeln Perdurerande förhållande
35/22
Ö 4870-06
Högsta domstolen
2009-03-17
NJA 2009 s. 104
NJA 2009:11
Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. Sedan en kvinna till följd av en trafikolycka blivit helt arbetsoförmögen har hon drabbats av en sjukdom som i sig också skulle ha gjort henne helt arbetsoförmögen. Det har ansetts att sjukdomen inte skall beaktas när ersättningen för inkomstförlust och pensionsförlust till följd av trafikolyckan bestäms.
NJA 1950 s. 650
9 § trafikskadelagen (1975:1410)
5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
Trafikskadeersättning Arbetsoförmåga Differensmetoden Hänskjutande av fråga till prövning av HD Kausalitet Kasuell händelse Inkomstförlust Inkomstunderlag Orsakssamband Personskada Sjukdom Skadereglering Skadestånd Trafikolycka
B 27-02
Arbetsdomstolen
2003-02-19
AD 2003 nr 16
En arbetstagare, som har blivit avskedad och efter avskedandet varit sjukskriven, har yrkat ekonomiskt skadestånd för inkomstförlust utgörande mellanskillnaden mellan utebliven lön och den sjukersättning som han erhållit. Arbetsdomstolen finner att avskedandet skett utan laga grund och dömer ut allmänt skadestånd. Omständigheterna är emellertid inte sådana att arbetsgivaren bör åläggas skadeståndsansvar för inkomstförlusten.
AD 2000 nr 12
AD 1996 nr 125
AD 2001 nr 14
AD 2001 nr 41
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
16/03
A 40-99
Arbetsdomstolen
2000-02-02
AD 2000 nr 12
En arbetstagare, som arbetar dagtid och bl.a. sysslar med truckkörning, har sjukanmält sig hos sin arbetsgivare och uppbär sjuklön. Under samma period deltar han på kvällstid i en betald truckförarutbildning hos en annan arbetsgivare. Med anledning härav - och på grund av sena ankomster i stor omfattning - blir han avskedad. Fråga om ogiltigförklaring av avskedandet.
.
7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
12/00