Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 708-23
Patent- och marknadsöverdomstolen
2025-12-22
PMÖD 2025:9
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att varumärket DOGGY förvärvat särskiljningsförmåga för djurfoder. Talan om att häva registreringen har inte vunnit bifall. Användning av DOGGIE för försäljning av bl.a. hundfoder har ansetts utgöra intrång i varumärket DOGGY. I målet var också fråga om det korsvisa skyddet och bestämmande av skälig ersättning. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.
DOGGY har ansetts ha förvärvat särskiljningsförmåga för djurfoder
PMÖD 2020:16
PMÖD 2018:19
EU-domstolens dom C-365/24
EU-domstolens dom C-39/97
EU-domstolens dom C-51/10 P
EU-domstolens dom C-50/15 P
Tribunalens dom T-365/14
1 kap. 8 § varumärkeslagen
Intrång Företagsnamn Ordkännetecken Särskiljningsförmåga Omsättningskrets Användning Förhandsavgörande Vitesförbud
Varumärkesrättsliga registreringsärenden m.m.
PMÄ 14666-22
Patent- och marknadsöverdomstolen
2023-12-14
PMÖD 2023:9
Ett bolag ansökte om registrering av ett varumärke bestående av geometriska figurer i form av svarta och vita trianglar som upprepar sig utan någon begränsning. Det sökta varumärket motsvarar det mönster som utsmyckar markbeläggningen på Sergels torg i Stockholm. Varumärkesansökan avsåg bland annat textila produkter i varuklass 24 och pappersvaror i varuklass 25. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det sökta varumärket utgörs av ett ytmönster och att det inte kommer att uppfattas på något annat sätt än som en dekoration. Mot denna bakgrund avviker det, enligt domstolen, inte i betydande mån från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför funnit att märket saknar ursprunglig särskiljningsförmåga. I likhet med underinstansen har Patent- och marknadsöverdomstolen vidare funnit att bolaget inte heller visat att märket förvärvat särskiljningsförmåga. Eftersom förutsättningar för registrering därmed har saknats, har bolagets överklagande avslagit. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.
-
EU-domstolens dom den 28 juni 2004, Glaverbel mot harmoniseringsbyrån, C-445/02 P, EU:C:2004:393
Tribunalens dom den 21 april 2015, Louis Vuitton Malletier mot OHIM, T-360/12, ej publicerat, EU:T:2015:214
Tribunalens dom den 9 november 2016, Birkenstock Sales mot EUIPO, T-579/14, EU:T:2016:650
Tribunalens dom den 3 december 2019, Hästens Sängar mot EUIPO, T-658/18, EU:T:2019:830
EU-domstolens dom den 13 september 2018, Birkenstock Sales mot EUIPO, C-26/17 P, EU:C:2018:714
2 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
1 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken
Artiklarna 4.1 b) och 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning.
Artikel 3.3 e i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/626 av den 5 mars 2018 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1431)
PMT 8528-19
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-10-19
PMÖD 2020:19
Fråga om kravet på verkligt bruk av företagsnamn. Ett aktiebolag, som i egenskap av moderbolag använt sitt företagsnamn i samband med åtgärder som utgjort led i styrningen av ett dotterbolag samt i ett borgensåtagande till förmån för dotterbolaget, har ansetts använda företagsnamnet för det registrerade verksamhetsföremålet att äga och förvalta värdepapper. Ett yrkande från ett annat bolag om att registreringen av företagsnamnet skulle hävas har därför inte fått framgång. I avgörandet har konstaterats, att det är tillräckligt att ett företagsnamn använts för någon del av det registrerade verksamhetsföremålet för att det ska anses ha tagits i verkligt bruk.
-
NJA 2011 s. 916
3 kap. 3 § lagen (2018:1653) om företagsnamn
P 1565-15
Mark- och miljööverdomstolen
2015-12-15
MÖD 2015:45
I – Byggnadsnämnden hade beslutat att förelägga ett bolag att ansöka om bygglov för att få ändra användningen av en byggnad från vandrarhem och bed & breakfast till asylboende. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut. Vidare fann Mark- och miljööverdomstolen att, eftersom målet handlades enligt ärendelagen och annat inte föreskrivits, fanns inte förutsättning att döma ersättning för rättegångskostnader och avslog bolagets yrkande vad avsåg rättegångskostnader. (mål nr P1565-15) II – Byggnadsnämnden hade beslutat att förelägga ett bolag att upphöra med att använda ett hotell för asylboende på grund av att den ändrade användningen krävde bygglov och att förutsättningar att bevilja bygglov inte förelåg då användningen stred mot detaljplanens bestämmelser om att området var avsett för hotell. Nämnden hade även beslutat att ta ut sanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut att förbjuda verksamheten och att ta ut sanktionsavgifter. (mål nr P 5105-15)
9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900)
PBL
Bygglov Vandrarhem Bed & breakfast Användning Asylboende Ärendelagen Rättegångskostnader Rättelse
98-512
Patentbesvärsrätten
2003-09-16
Fråga om efternamnet Hummel i ett varumärke har sådan annan betydelse i språket att det inte är ägnat att uppfattas som annans släktnamn. Tillika fråga om namnet Hummel i märket genom användning kommit att uppfattas som ett kännetecken och inte som släktnamnet.
16 § 1 st. 4) varumärkeslagen (1960:644)