Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

rättskraft
Hittade 72 rättsfall

Målnummer

P 11053-13

Domstol

Mark- och miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2014-06-04

Referatnummer

MÖD 2014:18

Sammanfattning

Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.

Hänvisade publiceringar

RÅ 1993 ref. 76

Lagrum

4 kap. 2 § och 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
Lagen (1996:242) om domstolsärenden

Nyckelord

Rättskraft Vite

Målnummer

M 632-13

Domstol

Mark- och miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2013-10-16

Referatnummer

MÖD 2013:50

Sammanfattning

Tillstånd enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av kraftverk ----- Mark- och miljödomstolen hade avslagit ansökan om tillstånd till ombyggnad och effektivisering av kraftverket med motiveringen att det samtidigt krävdes prövning av den befintliga anläggningens laglighet och att sökanden inte ansökt om lagligförklaring. Mark- och miljööverdomstolen fastställde domen med motiveringen att verksamhetsutövaren inte visat att en dom från år 1889, angående tillstånd att anlägga en damm, innefattade tillstånd att anlägga och driva kraftverket och att den nu aktuella ansökan därför borde omfatta ansökan om lagligförklaring av kraftverket och dess anordningar.

Lagrum

5 § och 17 § miljöbalkens promulgationslag (1998:811)
24 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
10 § vattenrättsförordningen (1983:788)

Målnummer

T 3158-12

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

2013-06-18

Referatnummer

NJA 2013 s. 613
NJA 2013:57

Sammanfattning

Om en sökande begär tillstånd till en verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-område, ska domstolen göra en samlad bedömning som uppfyller unionsrättens krav på fullständighet, exakthet och slutlighet. Detta har ansetts gälla också när tillåtligheten har prövats i en särskild dom som har vunnit laga kraft. Den samlade bedömningen ska i sådana fall ske vid den efterföljande tillståndsprövningen utan hinder av tillåtlighetsdomen.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens avgörande den 13 januari 2004 i mål C-453/00, Kühne & Heitz, REG 2004. s. I-00837
EU-domstolens avgörande den 7 september 2004 i mål C-127/02, Waddenvereniging och Vogelbeschermingsvereniging, REG 2004, s. I-07405
EU-domstolens avgörande den 16 mars 2006 i mål C-234/04, Kapferer, REG 2006, s. I-02585
EU-domstolens avgörande den 5 oktober 2010 i mål C-173/09, Elchinov, REG 2010, s. I-08889
EU-domstolens avgörande den 24 november 2011 i mål C-404/09, Europeiska kommissionen mot Spanien
EU-domstolens avgörande den 11 april 2013 i mål C-258/11, Sweetman

Lagrum

7 kap. 28 a § och 28 b § samt 22 kap- 26 § miljöbalken (1998:808)
Artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

Målnummer

B 4946-12

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

2013-06-11

Referatnummer

NJA 2013 s. 502
NJA 2013:48

Sammanfattning

Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (Jfr NJA 2010 s. 168 och NJA 2011 s. 444.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)

Benämning

Juniavgörandet

Hänvisade publiceringar

Europadomstolens avgöranden i målet Engel and Others v. the Netherlands, 8 June 1976, Series A no. 22,
Europadomstolens avgörande i målet R.T. v. Switzerland (dec.), no. 31982/96, 30 May 2000
Europadomstolens avgörande i målet Manasson v. Sweden (dec.), no. 41265/98, 8 April 2003
Europadomstolens avgörande i målet Rosenquist v. Sweden (dec.), no. 60619/00, 14 September 2004
Europadomstolens avgörande i målet Nilsson v. Sweden (dec.), no. 73661/01, ECHR 2005-XIII
Europadomstolens avgörande i målet Carlberg v. Sweden (dec.), no. 9631/04, 27 January 2009
Europadomstolens avgörande i målet Zolotukhin v. Russia [GC], no.14939/03, ECHR 2009-
Europadomstolens avgörande i målet Ruotsalainen v. Finland, no. 13079/03, 16 June 2009
Europadomstolens avgörande i målet Tsonev v. Bulgaria, no. 2376/03, 14 January 2010
Europadomstolens avgörande i målet Kurdov and Ivanov v. Bulgaria, no. 16137/04, 31 May 2011
Europadomstolens avgörande i målet Tomasović v. Croatia, no. 53785/09, 18 October 2011
Europadomstolens avgörande i målet Margus v. Croatia, no. 4455/10, 13 November 2012
Europadomstolens avgörande i målet Asadbeyli and Others v. Azerbaijan, nos. 3653/05, 14729/05, 20908/05, 26242/05, 36083/05 and 16519/06, 11 December 2012
EU-domstolens avgöranden den 5 juni 2012 i mål C-489/10, Bonda
NJA 2010 s. 168 I och II
NJA 2004 s. 510
NJA 2011 s. 444
NJA 2012 s. 1038 I och II
EU-domstolens avgörande den 26 februari 2013 i mål C-617/10, Åkerberg Fransson
EU-domstolens avgörande den 26 februari 2013 i mål C-399/11, Melloni

Lagrum

Artikel 4 i protokoll nr 7 (d. 22 nov. 1984) till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen
Artikel 50 och artikel 51 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
11 kap. 5 § brottsbalken (1962:700)
30 kap. 9 § och 45 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
2 §, 4 § och 10 § skattebrottslagen (1971:69)
49 kap. 4 §, 5 §, 6 §, 51 kap. 1 § och 59 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

Målnummer

T 2085-12

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

2013-03-25

Referatnummer

NJA 2013 s. 135
NJA 2013:19

Sammanfattning

En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.

Hänvisade publiceringar

NJA 1973 s. 206
NJA 2007 s. 125

Lagrum

17 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740)
7 kap. 10 § fastighetsbildningslagen (1970:988)