Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ä 3021-24
Göta hovrätt
2024-10-23
RH 2024:46
Fråga om talerätt vid ansökan om entledigande av boutredningsman (19 kap. 5 § ärvdabalken).
NJA II 1933 s. 132 ff.
NJA 1932 s. 60
19 kap. 5 § ärvdabalken
ÖP 10007-23
Mark- och miljööverdomstolen
2024-02-12
MÖD 2024:7
Klagorätt ----- Klagorätt avseende startbesked för en komplementbyggnad. Mark- och miljödomstolen ansåg att tre grannar, varav en s.k. rågranne, saknade klagorätt. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att byggnadens läge för två av grannarna innebär en ökad insyn på, och förändrad utblick från, deras respektive fastighet på ett sätt som påverkar deras civila rättigheter. Dessa grannar har därför haft rätt att klaga på beslutet om startbesked.
MÖD 2021:3
artikel 6.1 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
13 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900)
H 14449-22
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2024-01-31
RH 2025:28
Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra hade en andrahandshyresgäst och ett bolag ingått ett förköpsavtal som innebar att bolaget förvärvat rätten att från andrahandshyresgästen vid ett senare tillfälle få överta dennes återbetalningsfordran på förstahandshyresgästen. Bolaget hade erlagt en förskottsbetalning till andrahandshyresgästen. Hovrätten har funnit att det saknas skäl att bedöma saken så att andrahandshyresgästen inte längre innehade det återbetalningsanspråk som målet rörde. I målet behandlas även frågor om betydelsen av den hyra som förstahandshyresgästen betalar när andrahandsupplåtelsen inte avsåg hela lägenheten.
Prop. 1987/88:162 s. 11 och 13
Prop. 2018/19:107 s. 73 f
NJA 2008 s. 733, NJA 2008:58
7 kap. 31 § jordabalken (1970:994)
12 kap. 55 § fjärde stycket jordabalken
12 kap. 55 f § jordabalken
5 kap. 7 § utsökningsbalken (1981:774)
32 § tredje stycket trafikskadelagen (1975:1410)
107 kap. 9 § socialförsäkringsbalken
Rättegång, Andra häftet, 2015, JUNO, version 9, avsnitt 12.III.1. och 12.III.3.A
Betalning, 2022, JUNO version 3, avsnitt 5.2.1 och 17.1.3.1
Rätt part? – Om processöverlåtelser, felskrivningar och inkassomandatarier
Festskrift till Torkel Gregow, 2010, s. 70
Rättegångskostnader, 2017, JUNO version 1, avsnitt 17.2.1
Skatteprocessen, 2021, JUNO version 4, avsnitt 14
A 180/21
Arbetsdomstolen
2023-02-22
AD 2023 nr 8
Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna - en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem - har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas. Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa
AD 1977 nr 82
AD 1978 nr 130
AD 1990 nr 52
AD 2004 nr 8
AD 2014 nr 65
2 kap. 1 §, 2 §, 6 § och 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
10 kap. 1 § och 20 § rättegångsbalken (1942:740)
Förhandlingskrav Förhandlingsordning Rättegångshinder Behörig domstol Hänvisning till tingsrätt Talerätt
8/23
Ö 300-21
Högsta domstolen
2021-12-08
NJA 2021 s. 1010
NJA 2021:87
Svensk domstol har ansetts behörig enligt Bryssel II-förordningen att pröva ett vårdnadsmål, trots att varken föräldrarna eller barnet har hemvist i Sverige. Svensk domstols behörighet har godtagits av alla som är parter i det svenska förfarandet och behörigheten har ansetts vara till barnets bästa.
Vårdnadsforumet
EU-domstolens dom i målet Saponaro och Xylina, C-565/16, EU:C:2018:265
Det kaliforniska surrogatarrangemanget II" NJA 2021 s. 437
Artikel 8 och artikel 12.3 i Rådets förordning [EG] nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning [EG] nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen)
2 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)