Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 180/21
Arbetsdomstolen
2023-02-22
AD 2023 nr 8
Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna - en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem - har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas. Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa
AD 1977 nr 82
AD 1978 nr 130
AD 1990 nr 52
AD 2004 nr 8
AD 2014 nr 65
2 kap. 1 §, 2 §, 6 § och 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
10 kap. 1 § och 20 § rättegångsbalken (1942:740)
Förhandlingskrav Förhandlingsordning Rättegångshinder Behörig domstol Hänvisning till tingsrätt Talerätt
8/23
B 6-17
Arbetsdomstolen
2017-06-07
AD 2017 nr 36
En arbetsgivarorganisation får enligt sina stadgar inte utan särskild fullmakt träffa kollektivavtal som binder sina medlemsföretag. Fråga om ett medlemsföretag blivit bundet av ett avtal som organisationen träffat och om företaget var bundet av avtalet även efter att detta utträtt ur organisationen.
AD 1930 nr 97
AD 1932 nr 196
AD 1982 nr 94
AD 1983 nr 56
AD 2014 nr 65
26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
36/17
A 118-16
Arbetsdomstolen
2017-05-24
AD 2017 nr 34
En arbetsgivarorganisation har yrkat att en tidigare arbetstagare ska betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till en arbetsgivare för att arbetstagaren i sin anställning brutit mot företagshemlighetslagen. Fråga om anspråket omfattas av den mellan parterna gällande förhandlingsordningen och om talefristen i denna ska tillämpas i stället för talefristen i 10 § företagshemlighetslagen.
AD 2015 nr 3
AD 2014 nr 88
AD 2014 nr 65
AD 2010 nr 35
AD 1986 nr 126
AD 1985 nr 136
AD 1977 nr 100
NJA 1992 s. 829
10 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter
34/17
B 22-14
Arbetsdomstolen
2014-10-08
AD 2014 nr 65
En arbetsgivare har väckt talan vid tingsrätten mot två tidigare arbetstagare och yrkat bl.a. att dessa ska betala skadestånd för brott mot upphovsrättslagen och företagshemlighetslagen. Arbetsgivaren är bunden av en förhandlingsordning med en arbetstagarorganisation. Arbetstagarna var tidigare medlemmar i arbetstagarorganisationen, men hade utträtt ur organisationen när talan väcktes. Fråga har uppkommit om talan ska avisas till följd av att arbetsgivaren inte förhandlat med förbundet enligt förhandlingsordningen.
AD 1980 nr 76
AD 1980 nr 159
AD 1979 nr 139
AD 1969 nr 2
AD 2014 nr 2
4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
65/14
ÖH 1036-11
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2012-01-16
RH 2012:16
Hyresgästföreningarna i Sverige, som var ideella föreningar, har slagits samman till en förening genom ett fusionsliknande förfarande. Frågan om ett avtal om förhandlingsordning därigenom har överförts på den nya hyresgästföreningen utan motpartens godkännande har besvarats nekande.
Prop. 1986/7:7 s. 240
Prop. 1993/94:196 s. 100
SOU 1975:1 s. 342 ff.
NJA 1958 s. 438
NJA 2008 s. 255
AD 1932 nr 180
AD 1976 nr 33
RBD 23:84
RBD 1:80
6 § och 8 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
Hyresförhandlingslagen, En kommentar, 2001, s. 73 f. och 77
Organisationernas rättsliga ställning, åttonde upplagan 2011, s. 37 och 140 f.
Några frågor rörande det kollektiva förhandlingssystemet, i Skrifter till Anders Victorins minne 2009, s. 249
Svensk associationsrätt i huvuddrag, tionde upplagan 2011, s. 326 f., 349 och 355
Sammanslagning av idrottsföreningar, Svensk Juristtidning 1999, s. 748 ff.