Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Skyddsgrundsdirektivet
Hittade 14 rättsfall

Målnummer

UM 1412-13

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2013-12-09

Referatnummer

MIG 2013:23

Sammanfattning

Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.

Förarbete

SOU 2006:6 s. 251
SOU 2006:61 s. 58 f.

Hänvisade publiceringar

Europadomstolens avgörande i målet Nacic m.fl. mot Sverige (appl. nr 16567/10)
Europadomstolens avgörande i målet A.A. mot Storbritannien (appl. nr 8000/08)
Europadomstolens avgörande i målet Mohammed Hussein m.fl. mot Nederländerna och Italien (appl. nr 27725/10)
MIG 2010:18
MIG 2010:21
MIG 2012:20
MIG 2013:16

Lagrum

1 kap. 9 §, 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen (2005:716)
7 § förvaltningslagen (1986:223)
Artikel 21 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet
Artikel 3.1, artikel 3.2, artikel 14 och artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen)
Artikel 3 och artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (Europakonventionen)

Litteratur

Förvaltningsrättens grunder, andra upplagan 2007, s. 386 f.
God förvaltning i EU och i Sverige, 2006, s. 504
Utlänningslagen med kommentarer, 9 uppl. 2010, s. 69

Målnummer

UM 1590-13

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2013-11-26

Referatnummer

MIG 2013:19

Sammanfattning

En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

Förarbete

Prop. 2009/10:31 s. 97 f. och s. 106
Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Syrien 2011
Rättschefens rättsliga ställningstagande angående säkerhetssituationen i Syrien (RCI 14/2013)

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens avgörande i mål C-364/11, El Kott m.fl.
MIG 2010:20
Reg. 98-03

Lagrum

4 kap. 1 § och 3 c §, 5 kap. 1 §, 1 a §, 20 § och 21 § samt 14 kap. 1 § och 3 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 1 A (1) och artikel 1 D första stycket i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)
Artikel 12.1 a och artikel 24.1 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Artikel 288 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Målnummer

UM 5045-12

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2013-10-31

Referatnummer

MIG 2013:21

Sammanfattning

När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.

Förarbete

Prop. 2009/10:31 s. 216 f.

Hänvisade publiceringar

Europadomstolens avgörande i målet K.A.B. mot Sverige (appl. nr 886/11)
MIG 2007:5
MIG 2012:9
MIG 2013:15

Lagrum

4 kap. 1 §, 2 § och 2 a § samt 5 kap. 1 § och 1 b § utlänningslagen (2005:716)
Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallelse av flyktingstatus (asylprocedurdirektivet)

Litteratur

RCI 27/2012

Målnummer

UM 9565-11

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2013-08-28

Referatnummer

MIG 2013:15

Sammanfattning

UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.

Förarbete

Prop. 2009/10:31 s. 259
UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, punkterna 28 och 189

Hänvisade publiceringar

Europadomstolens avgörande i målet Abdolkhani och Karimnia mot Turkiet (appl. nr 30471/08 p. 82)
MIG 2006:1
MIG 2007:33
MIG 2007:37
MIG 2008:12
UN 441-03

Lagrum

4 kap. 1 § och 4 § samt 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
2 kap. 7 § utlänningsförordningen (2006:97)
Artikel 2 c, artikel 4 och artikel 25 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Artikel 1 A(2) och artikel 28 i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)

Målnummer

UM 3524-12

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2012-12-06

Referatnummer

MIG 2012:20

Sammanfattning

En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.

Förarbete

SOU 2006:61 Asylförfarandet - genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt, s. 58 f

Hänvisade publiceringar

MIG 2008:42
MIG 2010:18
MIG 2010:21

Lagrum

1 kap. 9 §, 4 kap. 1 §, 2 § och 2 a §, 5 kap. 1 c § samt 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 2, artikel 3.1 och artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen)
Artikel 1 A 2 och artikel 33 i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)
Artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (Europakonventionen)
Artikel 2 och artikel 21 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)

Litteratur

Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, fjärde upplagan 2012, s. 85 ff
Utlänningslagen med kommentar, nionde upplagan 2010, s. 69