Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 121-04
Arbetsdomstolen
2005-09-14
AD 2005 nr 85
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning. En arbetstagare har under en utlandstjänstgöring månatligen uppburit ett schabloniserat kostnadsbidrag. Arbetsgivaren har, sedan arbetstagaren återvänt till Sverige och anställningsvillkoren därmed omförhandlats innebärande bl.a. att kostnadsbidrag inte längre skulle utgå, fortsatt att under drygt tre och ett halvt års tid felaktigt betala ut nämnda ersättning till arbetstagaren. Sedan arbetsgivaren uppmärksammat förhållandena stoppades betalningarna och de felaktigt utbetalda ersättningarna, som då uppgick till totalt 417 986 kr, återbetalades. Enligt Arbetsdomstolen har det förelegat saklig grund för uppsägning eftersom arbetstagaren borde ha insett att han inte hade rätt till ersättningarna och det inte skäligen kunde krävas att arbetstagaren omplacerades till annat arbete.
AD 1983 nr 163
AD 1984 nr 109
AD 1989 nr 55
AD 1989 nr 56
AD 1989 nr 57
AD 1989 nr 58
AD 1989 nr 59
AD 1993 nr 170
AD 1993 nr 228
AD 1997 nr 28
AD 2001 nr 60
AD 2002 nr 26
7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
85/05
A 160-04
Arbetsdomstolen
2005-05-25
AD 2005 nr 57
En arbetstagare har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Saklig grund för uppsägning har ansetts föreligga då arbetstagaren avböjt ett erbjudande om omplacering som bedömts som skäligt. Arbetsdomstolen har även funnit att turordningsbestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen under sådant förhållande inte blivit tillämpliga.
AD 1984 nr 82
AD 1989 nr 126
AD 1994 nr 1
AD 1995 nr 82
AD 1996 nr 144
AD 2003 nr 14
7 § andra stycket och 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
57/05
A 172-03
Arbetsdomstolen
2004-04-28
AD 2004 nr 40
Sedan två arbetstagare på en mindre arbetsplats sagts upp på grund av arbetsbrist har tvist uppkommit om arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd. Den huvudsakliga tvistefrågan har gällt hur genomgripande förändringar av verksamheten som skäligen kan krävas av arbetsgivaren för att omplaceringsskyldigheten skall anses fullgjord.
AD 1983 nr 127
7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd
40/04
A 113-01
Arbetsdomstolen
2002-06-19
AD 2002 nr 75
I samband med nedläggningen av en avdelning på ett företag blir åtta arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Det är ostridigt att det vid uppsägningstillfället finns tre lediga heltidsbefattningar och en ledig befattning på halvtid. - Fråga om företaget fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § anställningsskyddslagen genom att vid ett stormöte informera arbetstagarna om de lediga befattningarna och uppmana dem att söka dessa. Även fråga om turordningsbrott och om arbetstagarna haft tillräckliga kvalifikationer för arbete som utförs av arbetstagare med kortare anställningstid än de i målet berörda arbetstagarna. Dessutom fråga om arbetstagarna gjort vad som skäligen kan krävas för att minska den ekonomiska skadan.
7 § och 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Saklig grund för uppsägning Turordningsbrott Tillräckliga kvalifikationer Omplaceringsskyldighet
75/02
B 122-99
Arbetsdomstolen
2000-08-30
AD 2000 nr 76
En byrådirektör vid dåvarande Statens Invandrarverk sades upp med hänvisning till att det förelåg samarbetssvårigheter. I tvist om uppsägningens giltighet uppkommer frågan om myndigheten har fullgjort sin skyldighet att enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen bereda byrådirektören annat arbete hos myndigheten. Vidare uppkommer frågan om myndigheten gjorde sig skyldig till en otillåten avstängning av arbetstagaren.
7 § och 34 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
76/00