Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 1492-16
Högsta domstolen
2017-04-11
NJA 2017 s. 281
NJA 2017:27
Fråga om byte av handläggningsform från ordinärt till förenklat tvistemål.
T till FT
NJA 1982 s. 723
NJA 1999 C 9
1 kap. 3 d § och 49 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)
P 9209-14
Mark- och miljööverdomstolen
2015-02-03
MÖD 2015:4
Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.
6 kap. 24 §, 25 § och 26 § kommunallagen (1991:900)
Ö 199-03
Högsta domstolen
2005-03-18
NJA 2005 s. 167
NJA 2005:22
Fråga huruvida grunden för att ett aktiebolag skall gå i likvidation har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten (13 kap.10 § andra stycket aktiebolagslagen, 1975:1385).
NJA 1979 s. 237
NJA 1986 s. 94
NJA 1986 C 146
NJA 1996 s. 459
NJA 1999 s. 237
13 kap. 10 § och 49 § aktiebolagslagen (1975:1385)
M 2173-01
Miljööverdomstolen
2001-11-21
MÖD 2001:42
Tillstånd till vattenuttag från en vik för bevattning av golfbana; nu fråga om återförvisning pga rättegångsfel ----- Målet hade av miljödomstolen kungjorts i Upsala Nya Tidning trots att det aktuella vattenområdet huvudsakligen var beläget i Stockholms län. Miljööverdomstolen fann att kungörelsen även borde ha införts i ortstidning i Stockholms län och att Länsstyrelsen i Stockholm borde ha fått kopia av kungörelsen. Sammantaget innebar detta att ett sådant rättegångsfel var begånget som kunde antas ha inverkat på målets utgång, varför miljödomstolens dom undanröjdes och målet återförvisades.
22 kap. 3 § 4 § och 17 § miljöbalken (1998:808)
50 kap. 28 § och 29 § rättegångsbalken (1942:740)
T 298-81
Högsta domstolen
1984-05-17
NJA 1984 s. 340
NJA 1984:62
Frågor om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§ skadeståndslagen på grund av påstådda fel vid handläggning av byggnadslovsärenden och efterföljande tillsyn, när uppförd byggnad skadats genom sättningar (1 och II) eller genom inträngande vatten (III). - Att den skadelidande förvärvat fastigheten först efter det att byggnadslov meddelats och huset uppförts hindrar inte att kommunen kan bli skyldig ersätta honom för skador på huset. Fråga även om kommuns skadeståndsskyldighet för fel vid planläggning före skadeståndslagens ikraftträdande (III).
3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
3 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)
55 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740)