Rättsfall baserat på valda nyckelord.
P 7791-21
Mark- och miljööverdomstolen
2022-03-29
MÖD 2022:5
Antagande av ny detaljplan ----- Fråga om vilken plankarta som omfattas av beslutet att anta en detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden har i sitt antagandebeslut hänvisat till ett tjänsteutlåtande som i sin tur i en sidfot innehåller en hänvisning till ett antal bilagor, bl.a. plankarta och planbeskrivning. Det har inte upprättats någon ny plankarta efter granskningsskedet och de aktuella bilagorna har inte bifogats nämndens beslut att anta detaljplanen. MÖD har funnit att det inte med tillräcklig tydlighet kan utläsas ur stadsbyggnadsnämndens protokoll vilken plankarta som har antagits. Beslutet har därmed ansetts strida mot 4 kap. 30 § PBL och 5 kap. 67 § KL.
4 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 67 § och 6 kap. 35 § kommunallagen (2017:725)
Kommun Planområde Tjänsteskrivelse Ärende Handling Dokument Detaljplaneärende Ärendehanteringssystem Dokumentreferens
T 5170-16
Högsta domstolen
2017-11-14
NJA 2017 s. 824
NJA 2017:81
Kommuns skadeståndsansvar för felaktiga upplysningar. Om en kommuns företrädare till en enskild har lämnat ett entydigt och konkret besked som har varit felaktigt, bör utgångspunkten vara att detta har berott på fel eller försummelse. Det ligger då på kommunen att visa på omständigheter som innebär att det trots den felaktiga uppgiften inte har förelegat fel eller försummelse på det allmännas sida. När det finns omständigheter som i ett enskilt fall talar mot skadeståndsansvar, får detta beaktas inom ramen för prövningen av om det finns särskilda skäl för ansvar.
Kommunens oriktiga upplysning
NJA 1987 s. 954
3 kap. 3 § skadeståndslagen (1975:207)
M 2300-11
Mark- och miljööverdomstolen
2011-05-18
MÖD 2011:20
Talerätt för kommun vid överklagande av täkttillstånd ----- Länsstyrelsen hade lämnat tillstånd till en grustäkt med påverkansområde i två angränsande kommuner. Miljönämnderna i kommunerna överklagade beslutet och anförde invändningar mot främst störningar från transporter genom närbelägna samhällen. Miljödomstolen avvisade överklagandena med hänvisning till att målet inte gått emot de allmänna intressen kommunerna företräder och inte heller på annat sätt berör ett miljöskyddsintresse hos kommuninvånarna. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det kommunerna anfört som grund för talan berör sådana miljöintressen inom kommunerna som avses i 22 kap. 6 § andra stycket miljöbalken och att de därför haft rätt att föra talan i målet. Målet återförvisades till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
MÖD 2003:3
22 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
M 5292-09
Miljööverdomstolen
2010-06-10
MÖD 2010:20
Ansökan om tillstånd till fortsatt drift vid avfallsanläggningen Storskogen, Oskarshamns kommun ----- Miljööverdomstolen fann att kommunen som verksamhetsutövare är skyldig ställa säkerhet för kostnaderna för avhjälpande av miljöskada eller andra återställningsåtgärder. En avsättning i räkenskaperna utgör inte en ekonomisk säkerhet och har inte motsvarande verkan.
NJA 2009 s. 667
MÖD 2006:12
15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
T 227-08
Högsta domstolen
2010-03-04
NJA 2010 s. 112
NJA 2010:13
En klagande i ett bygglovsärende har ansetts inte vara berättigad till skadestånd för rättegångskostnader som föranletts av oriktig myndighetsutövning av kommunen. 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
NJA 1994 s. 194
NJA 2003 s. 217
NJA 2003 s. 285
NJA 2005 s. 462
NJA 2007 s. 295
NJA 2007 s. 584
NJA 2007 s. 862
3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
8 kap. 22 § plan- och bygglagen (1987:10)
Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)