Rättsfall baserat på valda nyckelord.
B 584-91
Högsta domstolen
1992-09-02
NJA 1992 s. 524
NJA 1992:78
Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i den av flera kemiska processer bestående tillverkningen av amfetamin påbörjats. Kemikalier som varit avsedda för tillverkning av amfetamin har ansetts utgöra hjälpmedel vid tillverkningen och har tillsammans med viss utrustning samt handböcker och recept ansetts vara av sådan art att anskaffande och förvaring därav utgjort straffbar förberedelse till narkotikabrott.
NJA 1960 s. 442
23 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
23 kap. 2 § brottsbalken (1962:700)
1 § narkotikastrafflagen (1968:64)
4 § narkotikastrafflagen (1968:64)
Förberedelse Narkotikabrott Försökspunkten Försök Hjälpmedel
Ö 1439-85
Högsta domstolen
1985-10-21
NJA 1985 s. 662
NJA 1985:120
Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott, gjorde han sig skyldig till ett fullbordat stöldbrott som i vissa avseenden avvek från vad som hade planerats vid förberedelsen. Förberedelsehandlingen har ansetts uppgå i det fullbordade brottet (23 kap 2 § 1 st BrB) och dessutom bedömts i den mening som avses i 30 kap 9 § och 45 kap 5 § 3 st RB utgör samma gärning som den handling genom vilken brottet fullbordades.
23 kap. 2 § 1 st. brottsbalken (1962:700)
30 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
45 kap. 5 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)
B 205-83
Högsta domstolen
1983-06-01
NJA 1983 s. 425
NJA 1983:68
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse till brott. Narkotikabrott bestående i innehav av narkotika har begåtts utomlands av svensk medborgare. Brottet har, oaktat narkotikan var avsedd att försäljas i Sverige, ansetts inte vara "förövat mot Sverige" i den mening som avses i 2 kap 3 § 3 BrB. Bestämmelsen i 2 kap 2 § 3 st BrB om beaktande av straffmaximum för brottet enligt lagen på gärningsorten har ansetts inte innebära att hänsyn skall tas också till straffmätningspraxis i den stat där brottet begåtts. Tillika fråga om bestämmelsens innebörd för visst fall när gemensamt straff skall bestämmas för två brott. Sedan lägre rätt förklarat del av viss egendoms värde förverkad har enligt grunderna för 51 kap 25 § och 55 kap 15 § RB hinder ansetts möta för högre rätt att i anledning av talan av den tilltalade meddela förklaring om svårare förverkande i fråga om egendomen (reformatio in pejus).
23 kap. 2 § 1 st. brottsbalken (1962:700)
2 kap. 3 § 3 brottsbalken (1962:700)
2 kap. 2 § 3 st. brottsbalken (1962:700)
2 kap. 3 § 3 brottsbalken (1962:700)
55 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740)
51 kap. 25 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 861-81
Högsta domstolen
1982-11-22
NJA 1982 s. 711
NJA 1982:101
Sedan lagsökningsmål på gäldenärens begäran hänskjutits till rättegång har gäldenären vid första förberedelsen framställt invändning om skiljeklausul. Invändningen har ansetts gjord i rätt tid.
NJA 1972 s. 331
34 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
B 137-82
Högsta domstolen
1982-03-25
NJA 1982 s. 164
NJA 1982:30
Två personer har åtalats för medhjälp eller förberedelse till grovt narkotikabrott, bestående i att den ene till den andre överlämnat 240 900 kr som enligt åtalet antingen utgjorde betalning för i Sverige försåld narkotika eller var avsedda för inköp av narkotika i Holland. Mot bakgrund av utformningen av ansvarsbestämmelserna i narkotikastrafflagen uppkommer fråga om kravet på bevisning för att de tilltalade eller någon av dem begått brott som omfattas av åtalet. - Tillika fråga om ändring eller justering av åtal.
De misstänkta penningtransaktionerna
NJA 1959 s. 331
NJA 1980 s. 686
3 § narkotikastrafflagen (1968:64)
5 § narkotikastrafflagen (1968:64)