Rättsfall baserat på valda nyckelord.
P 1991-18
Mark- och miljööverdomstolen
2018-09-19
MÖD 2018:25
Klagorätt ----- Fråga om ägaren till en fastighet har klagorätt över beslut om bygglov på en grannfastighet när fastigheterna skiljs åt av ett vattenområde. Med hänsyn till förhållandena på platsen och avståndet mellan fastigheterna kan inte vattenområdet som skiljer fastigheterna åt jämställas med en gata eller väg på ett sådant att sätt att klagandena kan tillerkännas klagorätt på den grunden. Inte heller har de åtgärder som bygglovet avser kunnat läggas till grund för klagorätt för ägarna av fastigheten på andra sidan vattenområdet.
Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-12-17 i mål P 8828-13
Mark- och miljööverdomstolens dom 2014-03-18 i mål P 9646-13
13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900)
22 § förvaltningslagen (1986:223)
P 975-18
Mark- och miljööverdomstolen
2018-06-15
MÖD 2018:11
Bygglov för pumphus ----- Bygglov för en pumpstation för spillvatten på parkmark. Åtgärden avviker från detaljplanen men det har ansetts att den är förenlig med detaljplanens övergripande syfte och tillgodoser ett sådant allmänt intresse att bygglov ändå kan ges enligt 9 kap. 31 c § 1 PBL.
9 kap. 31 b § och c plan- och bygglagen (2010:900)
P 3927-17
Mark- och miljööverdomstolen
2018-06-05
MÖD 2018:8
Byggsanktionsavgift avseende industrihall ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att inredande av toaletter och kontor i en industrihall med sju oinredda lokaler har varit anmälningspliktigt. Därför har byggsanktionsavgift påförts för den sanktionsarea som har berörts av ändringen, dvs. arean för inredda toaletter och kontor.
9 kap. 2 § första stycket 3 a och b plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 5 § första stycket 3 och 9 kap. 11 § 4 plan- och byggförordningen (2011:338)
P 7484-17
Mark- och miljööverdomstolen
2018-03-20
MÖD 2018:13
Bygglov för uppförande av enbostadshus ----- Den aktuella huvudbyggnaden var utformad som ett parhus. Exteriört uppfattades den som att den bestod av två lika stora sammanbyggda byggnadsdelar som var förskjutna i förhållande till varandra. Planlösningarna var spegelvända och identiska förutom att det saknades köksinredning i en av delarna. Väggen mellan byggnadsdelarna hade en tjocklek som motsvarade den som krävs för en lägenhetsskiljande vägg. I väggen redovisades dock en dörröppning på vardera planet, på bottenplanet mellan de två vardagsrummen och på det övre planet mellan två sovrum. Även om utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för har MÖD i detta fall bedömt att huvudbyggnaden i själva verket inrymmer två bostäder och att den sökta åtgärden därmed strider mot detaljplanen som anger att huvudbyggnad endast får inrymma en lägenhet. Bygglovsansökan har därför avslagits. (Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat dom i mål P 7503-17 rörande samma fråga).
9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)
P 1622-17
Mark- och miljööverdomstolen
2017-11-10
MÖD 2017:47
Bygglov för förskola ----- Bygglov för förskola beviljades av byggnadsnämnden där detaljplanen för tomt för skola saknade reglering av hur nära en skolbyggnad kunde placeras tomtgräns samt högsta tillåtna byggnadshöjd för byggbar del och högsta tillåtna byggnadsarea. Placeringen av förskolan med en hög gavel 0,7 meter från gränsen till grannfastigheten har bedömts innebära betydande olägenhet för de boende i den byggnaden på grund av minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Bygglovet har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen eftersom en alternativ placering och utformning är möjlig som inte skulle begränsa den i detaljplanen tillåtna byggrätten på ett otillåtet sätt.
RÅ 1991 ref. 46
2 kap. 9 § och 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)