Rättsfall baserat på valda nyckelord.
P 2513-22
Högsta domstolen
2023-07-11
NJA 2023:49
NJA 2023 s. 642
Proportionalitetsprövning vid beslut om detaljplan. Även fråga om hänsyn ska tas till byggrätt enligt äldre detaljplan.
Åkers Runö
4 kap. 40 § plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. 36 § plan- och bygglagen (2010:900)
2 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900)
Ö 5870-20
Högsta domstolen
2021-12-09
NJA 2021 s. 1030
NJA 2021:89
Klagorätt. Ett detaljplanebeslut kan ge en markägare - vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består - ett sådant skyddsvärt intresse att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande att ändra eller upphäva planen.
Byggrätten vid Campus
Säbyvikens marina" NJA 2019 s. 629
Bygglovet i Svartrå" NJA 2020 s. 190
36 § lagen (1996:242) om domstolsärenden
13 kap. 2 a § plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
5 kap. 2 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
5 kap. 3 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
P 1899-17
Mark- och miljööverdomstolen
2018-01-09
MÖD 2018:1
Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.
9 kap. 30 § och 30 a § plan- och bygglagen (2010:900)
samt punkten 13 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900)
P 1622-17
Mark- och miljööverdomstolen
2017-11-10
MÖD 2017:47
Bygglov för förskola ----- Bygglov för förskola beviljades av byggnadsnämnden där detaljplanen för tomt för skola saknade reglering av hur nära en skolbyggnad kunde placeras tomtgräns samt högsta tillåtna byggnadshöjd för byggbar del och högsta tillåtna byggnadsarea. Placeringen av förskolan med en hög gavel 0,7 meter från gränsen till grannfastigheten har bedömts innebära betydande olägenhet för de boende i den byggnaden på grund av minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Bygglovet har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen eftersom en alternativ placering och utformning är möjlig som inte skulle begränsa den i detaljplanen tillåtna byggrätten på ett otillåtet sätt.
RÅ 1991 ref. 46
2 kap. 9 § och 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)
P 10511-16
Mark- och miljööverdomstolen
2017-10-17
MÖD 2017:38
Rivningslov för enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en byggnadsnämnds beslut att neka rivningslov enligt 9 kap. 34 § 2 PBL för en byggnad som uppfördes 1910 därför att byggnaden har kulturhistoriska värden. Den kulturhistoriska bedömning som nämnden låtit göra har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för nämndens beslut. Det finns ett allmänt intresse av att bevara byggnaden och detta intresse överväger fastighetsägarens intresse att få riva byggnaden och utnyttja byggrätten enligt detaljplanen.
9 kap. 10 § och 34 § 2 plan- och bygglagen (2010:900)