Alla rättsfall som refererar till Plan- och byggförordning (2011:338).
P 12264-18
Mark- och miljööverdomstolen
2020-02-06
MÖD 2020:19
Byggsanktionsavgift ----- MÖD har i likhet med MMD ansett att en byggsanktionsavgift ska tas ut för ett stambyte, i en bostadsrättsförenings flerbostadshus, som omfattat befintliga vattenledningar och avloppsrör vilka i flera fall fått nya placeringar.MMD hade vidare ansett att byggnadsnämnden inte hade visat att en så stor byggnadsarea som nämnden beräknat sanktionsavgiften på berörs av åtgärden och återförvisat målet till nämnden för fortsatt handläggning. MÖD ansåg mot bakgrund av att avgiften har straffrättslig karaktär och att tillsynsmyndigheten har bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för ett avgiftsbeslut att MMD borde ha tagit ställning till avgiftens storlek. Detta har enligt MÖD utgjort ett rättegångsfel som föranleder återförvisning till MMD
6 kap. 5 § första stycket 5 och 9 kap. 13 § första stycket 4 plan- och byggförordningen (2011:338)
10 kap. 3 § 2, 11 kap. 51 § och 11 kap. 53 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900)
P 9889-18
Mark- och miljööverdomstolen
2019-03-01
MÖD 2019:32
Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift när en byggnad, som tagits i bruk enligt ett interimistiskt slutbesked, har fortsatt brukas efter att en i beslutet angiven tidsgräns passerats.
9 kap. plan- och byggförordningen (2011:338)
10 kap. 4 § och 36 §, 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900)
P 3927-17
Mark- och miljööverdomstolen
2018-06-05
MÖD 2018:8
Byggsanktionsavgift avseende industrihall ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att inredande av toaletter och kontor i en industrihall med sju oinredda lokaler har varit anmälningspliktigt. Därför har byggsanktionsavgift påförts för den sanktionsarea som har berörts av ändringen, dvs. arean för inredda toaletter och kontor.
9 kap. 2 § första stycket 3 a och b plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 5 § första stycket 3 och 9 kap. 11 § 4 plan- och byggförordningen (2011:338)
P 10972-16
Mark- och miljööverdomstolen
2017-09-13
MÖD 2017:37
Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att "ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan" och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt med stöd av Boverkets yttrande i målet att den aktuella byggföreskriften skulle tolkas som att kravet på tillgänglighet är uppfyllt när alla bostadslägenheter i en byggnad med mer än tio plan också har tillgång till en ytterligare personhiss. I det föreliggande fallet innebar detta att det krävdes att varje trapphus var försett med två personhissar. Med hänsyn till att lagstiftaren lagt särskild vikt vid betydelsen av en god tillgänglighet till bostäder kunde avvikelsen vad avser antalet hissar inte godtas som en mindre avvikelse som kan medges.
8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900)
3 kap. 4 § plan- och byggförordningen (2011:338)
3:144 Boverkets byggregler (BFS 2011:6)
3:144 Boverkets byggregler (BFS 2011:6)
P 10452-16
Mark- och miljööverdomstolen
2017-06-20
MÖD 2017:33
Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av enöverdäckning av Värtabanan samt att markens nya höjdläge ovanpå konstruktionen var bestämd i för området gällande detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att konstruktionen, även om den under byggskedet inledningsvis skulle uppföras ovan jord, var en tunnel som ska användas för järnvägstrafik. Därför var undantaget från bygglovsplikt i 6 kap. 1 § 3 PBF tillämpligt och byggnadsnämndens beslut fastställdes.
RÅ 1991 ref. 94
MÖD 2015:13
1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 1 § 3 plan- och byggförordningen (2011:338)