Alla rättsfall som refererar till Utlänningslag (2005:716).
UM 1412-13
Migrationsöverdomstolen
2013-12-09
MIG 2013:23
Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.
SOU 2006:6 s. 251
SOU 2006:61 s. 58 f.
Europadomstolens avgörande i målet Nacic m.fl. mot Sverige (appl. nr 16567/10)
Europadomstolens avgörande i målet A.A. mot Storbritannien (appl. nr 8000/08)
Europadomstolens avgörande i målet Mohammed Hussein m.fl. mot Nederländerna och Italien (appl. nr 27725/10)
MIG 2010:18
MIG 2010:21
MIG 2012:20
MIG 2013:16
1 kap. 9 §, 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen (2005:716)
7 § förvaltningslagen (1986:223)
Artikel 21 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet
Artikel 3.1, artikel 3.2, artikel 14 och artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen)
Artikel 3 och artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (Europakonventionen)
Förvaltningsrättens grunder, andra upplagan 2007, s. 386 f.
God förvaltning i EU och i Sverige, 2006, s. 504
Utlänningslagen med kommentarer, 9 uppl. 2010, s. 69
Ansvarig stat Dublinförordningen Europakonventionen om mänskliga rättigheter Familjens enhet Familjeliv Migrationsverkets utredningsskyldighet Non-refoulement Skyddsgrundsdirektivet Undantag från ansvarighetsregler Vuxet barn
UM 5156-12
Migrationsöverdomstolen
2013-11-29
MIG 2013:24
En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.
Prop. 2011/12:60 s. 47, s. 65 och s. 99
8 kap. 4 § och 19 §, 14 kap. 2 § och 7 a § samt 16 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 3.6, artikel 6, artikel 7, artikel 8, artikel 11, artikel 12 och artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (återvändandedirektivet)
UM 1590-13
Migrationsöverdomstolen
2013-11-26
MIG 2013:19
En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
Prop. 2009/10:31 s. 97 f. och s. 106
Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Syrien 2011
Rättschefens rättsliga ställningstagande angående säkerhetssituationen i Syrien (RCI 14/2013)
EU-domstolens avgörande i mål C-364/11, El Kott m.fl.
MIG 2010:20
Reg. 98-03
4 kap. 1 § och 3 c §, 5 kap. 1 §, 1 a §, 20 § och 21 § samt 14 kap. 1 § och 3 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 1 A (1) och artikel 1 D första stycket i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)
Artikel 12.1 a och artikel 24.1 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Artikel 288 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
UM 5045-12
Migrationsöverdomstolen
2013-10-31
MIG 2013:21
När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
Prop. 2009/10:31 s. 216 f.
Europadomstolens avgörande i målet K.A.B. mot Sverige (appl. nr 886/11)
MIG 2007:5
MIG 2012:9
MIG 2013:15
4 kap. 1 §, 2 § och 2 a § samt 5 kap. 1 § och 1 b § utlänningslagen (2005:716)
Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallelse av flyktingstatus (asylprocedurdirektivet)
RCI 27/2012
UM 8595-12
Migrationsöverdomstolen
2013-10-02
MIG 2013:20
En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
Prop. 2010/11:121 s. 11
Europeiska kommissionens handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar (kommissionens beslut K(2010) 1620 av den 19 mars 2010)
1 kap. 4 a §, 2 kap. 3 § och 3 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna
Artikel 2.2, artikel 3.1 och artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38 (EG) av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet)
Artikel 1.2 a och artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)
Ambassadansökan Avsikt att lämna medlemsstaternas territorium Fri rörlighet Rörlighetsdirektivet Schengenvisering Unionmedborgares familjemedlem Upplysningsskyldighet Visering Viseringskodex