Lag (1985:206) om viten

Sammanfattning

Efter att ett spelbolag riktat erbjudanden direkt till spelare som stängt av sig själva från spel genom registrering i det nationella självavstängningsregistret Spelpaus meddelade Konsumentombudsmannen ett vitesförbud mot bolaget med anledning av marknadsföringen. Spelbolaget överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen och gjorde bland annat gällande att vitesförbudet skulle ändras så att det tog hänsyn till att bolaget behövde en frist på 24 timmar för att hinna beakta en ny registrering i Spelpaus och därmed för att kunna efterleva det meddelade förbudet. Patent- och marknadsdomstolen ändrade vitesförbudet endast genom att begränsa det till vissa spelprodukter och distributionssätt. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att förbudet i 15 kap. 2 § spellagen mot att rikta marknadsföring direkt till avstängda spelare bygger på att licenshavaren har möjlighet att få kännedom om huruvida en spelare är avstängd och att lagstiftaren i fallen med avstängning genom registrering i Spelpaus har utgått från att licenshavarna ska göra en kontroll mot det registret för att få sådan kännedom. Domstolen har, med hänvisning till rättssäkerhetsskäl, funnit att förbudet i 15 kap. 2 kap. spellagen ska tillämpas med beaktande av licenshavarens möjlighet att säkerställa att denne efterlever förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därefter kommit fram till att vitesförbudet ska utformas så att spelbolaget som utgångspunkt får en frist om 24 timmar för att kunna beakta en ny registrering i Spelpaus. Domstolen har bedömt att vitesförbudet även bör träffa marknadsföring till spelare som visserligen varit registrerade kortare tid än 24 timmar men vars avstängning ändå blivit känd för spelbolaget. Det av Patent- och marknadsdomstolen meddelade vitesförbudet har ändrats i enlighet med detta. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

Lagrum

14 kap. 11 § spellagen (2018:1138)
14 kap. 12 § spellagen (2018:1138)
15 kap. 2 § spellagen (2018:1138)
2 § viteslagen (1985:206)

Nyckelord

Marknadsföring Spelreklam Vitesförbud

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Sedan överförmyndaren förbisett att återkalla en begäran om utdömande av vite innan tingsrätten avgjorde målet, har fråga uppkommit om överförmyndarens klagorätt. Även fråga om den enskilde bör befrias från skyldigheten att betala vitet.

Hänvisade publiceringar

NJA 1995 s. 152
Göta hovrätts beslut den 21 september 2017 i mål nr B 2146-17
Svea hovrätts dom den 25 juli 2019 i mål nr B 7582-19
Göta hovrätts dom den 5 mars 2020 i mål nr B 2837-19

Lagrum

16 kap. 13 § föräldrabalken (1949:381)
9 § lagen (1985:206) om viten

Nyckelord

Överförmyndares klagorätt Vite Klagointresse

Aktuella lagrum

Sammanfattning

I mål om förbud för viss marknadsföring på grund av bristande reklamidentifiering i olika sociala mediekanaler av en influencer har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att förekommande kommersiella och avsättningsfrämjande åtgärder som influencern vidtagit beträffande en näringsidkares produkter under och efter en utlandsresa kunde, till följd av de olika ersättningar som tillhandahållits av näringsidkaren och de kontakter som ägt rum mellan parterna, anses härröra från näringsidkaren i enlighet med ett ingånget marknads­föringsavtal. Åtgärderna utgjorde därmed marknadsföring för näringsidkaren i influencerns verksamhet. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöver­domstolen bedömt att den omständigheten att det uttryckligen hade avtalats om betalning i pengar avseende två specifika inlägg på sociala medier inte innebar att uppdraget från näringsidkaren, annonsören, var begränsat till enbart de inläggen. Influencerns har därför förbjudits vid vite av 500 000 kr att medverka till marknadsföring av de aktuella produkterna genom att på olika sociala mediekanaler utforma marknadsföringen, på sätt som skett, så att det inte tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

MD 2015:18
MD 1992:19
Patent- och marknadsöverdomstolens dom 2019-12-05 i mål nr PMT 2054-18
NJA 2018 s. 883
NJA 2003 s. 25
NJA 1977 s. 751
NJA 1975 s. 751

Lagrum

26 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
9 § marknadsföringslagen (2008:486)
3 § lagen (1985:206) om viten
2 kap. 23 § regeringsformen
3 § lagen (1985:206) om viten

Nyckelord

Vitesförbud Reklamidentifiering Marknadsföring Influencer marketing Genomsnittskonsumenten Avtalstolkning

Aktuella lagrum

Sammanfattning

I ett ärende om informationsföreläggande yrkade sökanden att Patent- och marknadsdomstolen skulle besluta om säkerhetsåtgärd enligt ärendelagen och förbjuda motparten, en internetleverantör, att förstöra de uppgifter som ansökan om informationsföreläggande avsåg. Uppgifterna i fråga rörde namn och adress till abonnenter som var användare av vissa IP-adresser som enligt sökanden kunde kopplas till upphovsrättsintrång genom nedladdning av upphovsrättsligt skyddade filmverk. Patent- och marknadsdomstolen avslog ansökan på den grunden att det inte fanns sannolika skäl för att materialet hade upphovsrättsligt skydd. Sedan sökanden överklagat beslutet har Patent- och marknadsöverdomstolen beviljat den sökta säkerhetsåtgärden. Beslutet har grundat sig på en helhetsbedömning där domstolen beaktat bl.a. vikten av att uppgifterna finns kvar vid den slutliga prövningen av frågan om informationsföreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte ansett att beviskravet sannolika skäl för intrång är tillämpligt vid prövningen av frågan om säkerhetsåtgärd ska beviljas. Förbudet att förstöra uppgifterna har förenats med vite. Patent- och marknadsöverdomstolen har förordnat att beslutet får överklagas.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

NJA 1996 s. 495
NJA 1981 s. 1129

Lagrum

16 kap. 12 § utsökningsbalken
3 kap. 1 § första stycket 1 utsökningsbalken
2 kap. 15 § utsökningsbalken
1 § lagen om viten, (1985:206)
6 kap. 5 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
26 § lagen (1996:242) om domstolsärenden
53 e § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
53 c § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Nyckelord

Vite Säkerhetsåtgärd Informationsföreläggande

Aktuella lagrum

Sammanfattning

Patent- och marknadsdomstolen hade på talan av Konsumentombudsmannen interimistiskt förbjudit ett bolag vid vite att vid marknadsföring använda sig av bl.a. uttrycket "LAGERRENSNING". Förbudet var villkorat på så sätt att det inte gällde om försäljningen skedde under begränsad tid och till ett väsentligen lägre pris än bolagets ordinarie priser. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att bolaget överträtt det meddelade interimistiska vitesförbudet för fyra av de totalt 60 varor som omfattades av Konsumentombudsmannens talan. En fråga i målet var om den rörliga prissättningsstrategi som bolaget tillämpade innebar att bolaget inte hade några ordinarie priser och de aktuella marknadsföringspåstående därför inte kunde vara undantagna från det meddelade vitesförbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att priset för en vara över tid inte får vara föremål för frekventa och påtagliga förändringar för att varan ska kunna sägas ha ett ordinarie pris. Domstolen har funnit att bolaget inte visat att priserna för fyra varor varit tillräckligt stabila för att detta villkor ska anses uppfyllt. Beträffande övriga 56 varor har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att Konsumentombudsmannen inte tillräckligt konkretiserat vilka omständigheter som åberopas till grund för talan och att det därför inte ålegat bolaget att visa marknadsföringspåståendenas riktighet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att bl.a. det förhållandet att bolaget vidtagit vissa kostsamma åtgärder för att ändra sin prissättningsstrategi, inte utgjort tillräckliga skäl för att helt eller delvis befria bolaget från skyldigheten att utge det förelagda vitet.

Förarbete

-

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom i mål C-428/11, Purely Creative m.fl., EU:C:2012:651
NJA 2000 s. 435
NJA 2004 s. 624
NJA 2010 s. 48
NJA 2013 s. 7
NJA 2018 s. 883
Högsta domstolens beslut den 26 november 2020 i mål nr Ö 3945-19
HFD 2017 ref. 21
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 9 december 2016 i mål nr B 5578-16
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 14 april 2020 i mål nr PMT 9554-17
RH 2006:42
Svea hovrätts dom den 7 juni 2011 i mål nr B 8332-10
Svea hovrätts beslut den 28 februari 2012 i mål nr B 5876-11
Svea hovrätts dom den 26 juni 2014 i mål nr B 2856-13
MD 1987:32
MD 1993:2
MD 2006:26
MD 2008:15
MD 2013:13
MD 2013:15
MD 2014:17
MD 2015:11
MD 2015:13

Lagrum

2 § lag (1985:206) om viten
6 § lag (1985:206) om viten
9 § lag (1985:206) om viten
31 kap. 1 § rättegångsbalken
45 kap. 4 § rättegångsbalken
16 § marknadsföringslagen (2008:486)
22 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)

Nyckelord

Genomsnittskonsumenten Verkställighet Vite Vitesförbud Utdömande av vite

Aktuella lagrum