Alla rättsfall som refererar till Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
A 69-18
Arbetsdomstolen
2019-11-27
AD 2019 nr 53
En illustratör har enligt huvudsakligen muntliga uppdragsavtal varit uppdragstagare hos ett bolag för att på olika sätt arbeta med illustrationer till ett visst koncept, med början 2005. Illustratören anställdes därefter av bolaget 2014 för att på heltid arbeta med illustrationer till konceptet. Parterna är överens om att illustratören, i sitt arbete som uppdragstagare och arbetstagare hos bolaget, gjort upphovsrättsligt skyddade prestationer som ingår i vissa produkter. Fråga om bolaget har förvärvat rätten att på vissa sätt förfoga över dessa prestationer, inklusive rätt att ändra och vidarelicensiera.
AD 2002 nr 87
27 § och 28 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
53/19
PMT 9946-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-11-22
PMÖD 2019:30
Målet gäller betalningsskyldighet för skälig ersättning enligt 47 § upphovsrättslagen. Frågan i målet var om ett bolag som bedriver hotellverksamhet på ett antal hotell hade fullgjort sin betalningsskyldighet för musikanvändning på hotellen genom betalning enligt tecknade licenser för hotellverksamhet eller om ytterligare ersättning skulle betalas. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att utredningen visade att hotellen även bedrev restaurangverksamhet och att de tecknade licenserna inte omfattade ersättning för sådan musikanvändning. Domstolen bedömde att det inte var oskäligt att bolaget skulle betala även för musikanvändning som skett i restaurangverksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde därför Patent- och marknadsdomstolens dom. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
NJA 1968 s. 104
NJA 2018 s. 653
NJA 2014 s. 960
NJA 2003 s. 465
EU-domstolens dom C-245/00, SENA, EU:C:2003:68
47 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Artikel 8.2 direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006
A 129-19
Arbetsdomstolen
2019-11-14
AD 2019 nr 52
Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdomstolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångsbalken.
2 kap. 1 §, 2 § och 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
56 a § och 58 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
52/19
B 10527-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-10-25
PMÖD 2019:27
Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att fotografiet ursprungligen hade publicerats på Instagram och funnit att användarvillkoren för den tjänsten inte haft ett sådant innehåll att målsäganden, genom att acceptera villkoren, kan ha gett sitt tillstånd till tredje man att använda fotografiet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att det inte funnits förutsättningar att tillämpa undantaget om nyhetsrapportering, eftersom kravet på att källan ska anges inte hade uppfyllts. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att mannens handlande varit grovt oaktsamt och att han ska förpliktas att betala skadestånd till rättighetshavaren. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.
EU-domstolens dom C-145/10, Painer, EU:C:2011:798
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 5 oktober 2018 i mån nr PMT 722-17
Artikel 5.3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
1 §, 11 §, 23 §, 49 a § och 57 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
B 9256-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-10-17
PMÖD 2019:26
En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovsrättslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har frikänt läkaren. Domstolen har bedömt att han fått en roll i den kliniska prövningen som inneburit att han hade rätt att ta del av uppgifterna i databasen för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthölls och att denna funktion inte var knuten till hans tjänst som verkställande direktör. Domstolen har därför ansett att han, trots att han skiljts från sin tjänst, inte hade gjort sig skyldig till obehörigt angrepp på bolagets företagshemlighet eller berett sig tillträde till databasen olovligen. Åtalet för företagsspionage respektive dataintrång har därför ogillats. När det gällde åtalet för brott mot upphovsrättslagen har domstolen konstaterat att läkaren genom nedladdningen i och för sig framställt exemplar av databasen utan bolagets samtycke. Domstolen har ansett att det inte framkommit annat än läkarens agerande uteslutande motiverats av att säkerställa patientsäkerheten och har därför bedömt att han ska vara fri från ansvar i enlighet med läran om social adekvans. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver avslagit ett yrkande om att åtalet skulle avvisas på grund av en tidigare skiljedom. I skiljedomen hade skiljenämnden förpliktat läkaren att betala allmänt skadestånd till bolaget på den grunden att han ansågs ha gjort sig skyldig till företagsspioneri.
NJA 1953 s. 751
NJA 1998 s. 189
NJA 2018 s. 591
NJA 2018 s. 1051
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9EG om rättsligt skydd för databaser
4 kap. 9 § brottsbalken (1962:700)
5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
3 § lagen (2018:558) om skydd för företagshemligheter
49 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk