Alla rättsfall som refererar till Lag (1936:81) om skuldebrev.
Ö 1591-83
Högsta domstolen
1986-05-05
NJA 1986 s. 217
NJA 1986:38
Andrahandspantsättning av överhypotek enligt factoringavtal, om vilken åtgärd factoringföretaget men ej fakturagäldenärerna underrättats, har ansetts gällande mot pantsättarens borgenärer. 31 § 1 st, jämfört med 10 §, skuldebrevslagen.
NJA 1980 s. 197
31 § 1 st. lagen (1936:81) om skuldebrev
31 kap. 10 § lagen (1936:81) om skuldebrev
T 67-84
Högsta domstolen
1986-01-30
NJA 1986 s. 44
NJA 1986:9
Sedan ett avbetalningskontrakt i konsumentförhållande avseende en bil pantförskrivits, erlade köparen betalning inte till panthavaren utan till säljaren. 10 § 1 st konsumentkreditlagen (1977:981) har ansetts inte vara tillämpligt. Tillika fråga om köparen var i god tro angående säljarens behörighet att uppbära betalningen. 29 §, jämförd med 10 §, lagen (1936:81) om skuldebrev.
10 § 1 st. konsumentkreditlagen (1977:981)
29 § lagen (1936:81) om skuldebrev
10 § lagen (1936:81) om skuldebrev
T 514-84
Högsta domstolen
1985-06-20
NJA 1985 s. 468
NJA 1985:80
En fordran på grund av löpande skuldebrev togs i anspråk genom betalningssäkring till förmån för en skattefordran, varvid kronofogdemyndigheten tog skuldebrevet i förvar. Därefter åberopade sekundogäldenären hos kronofogdemyndigheten kvittningsvis en motfordran på huvudgäldenären. Senare utmättes fordringen på grund av samma skuldebrev för betalning av en annan statens fordran på huvudgäldenären. Med stöd av 18 § skuldebrevslagen har HD funnit att motfordringen inte kunde göras gällande såvitt angick statens rätt på grund av betalningssäkringen. Kvittning har däremot ansetts ha kommit till stånd med verkan gentemot staten såsom utmätningsborgenär.
NJA 1985 s. 223
18 § lagen (1936:81) om skuldebrev
Ö 1054-83
Högsta domstolen
1985-06-04
NJA 1985 s. 436
NJA 1985:72
Stämpelskattemål. Vid bedömande av om förvärv av fastighet skall anses som gåva eller köp uppkommer fråga om betydelsen av förvärvarens åtagande att solidariskt med överlåtaren svara för fastigheten åvilande gäld.
3 § 3 st. stämpelskattelagen (1964:308)
2 § 2 st. lagen (1936:81) om skuldebrev
3 § 3 st. stämpelskattelagen (1964:308)
T 336-81
Högsta domstolen
1985-02-15
NJA 1985 s. 121
NJA 1985:20
Som led i en uppgörelse mellan två bolag utställer det ena bolaget ett löpande skuldebrev till det andra. Borgenären pantförskriver skuldebrevet först till en kreditgivare, till vilken skuldebrevet överlämnas, och därefter, i andra hand, till en annan kreditgivare. Primärpanthavaren underrättas om sekundärpantsättningen. Skuldebrevsgäldenären gör härefter framställning hos primärpanthavaren om kvittning med motfordringar på pantsättaren. Motfordringarna har med stöd av 18 § 2 st skuldebrevslagen kunnat göras gällande mot primärpanthavaren, som var i ond tro beträffande motfordringarna. Detta har ansetts inte i och för sig medföra att kvittningen haft verkan också gentemot sekundärpanthavaren, vilken vid tidpunkten för underrättelsen till primärpanthavaren om sekundärpantsättningen eventuellt var i god tro i fråga om motfordringarna. Skuldebrevsgäldenären har emellertid gentemot krav från sekundärpanthavaren på grund av skuldebrevet ansetts kunna åberopa att gäldenären vid kvittningen hos den genom innehavet av skuldebrevet legitimerade primärpanthavaren var i god tro i fråga om förekomsten av sekundärpantsättningen. Fråga också om den närmare innebörden av detta krav på god tro. Dessutom spörsmål om förutsättningarna för att kvittning med s k konnex motfordran skall få äga rum enligt 18 § 2 st skuldebrevslagen.
18 § 2 st. lagen (1936:81) om skuldebrev