Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 5794-10
Mark- och miljööverdomstolen
2011-06-23
MÖD 2011:52
Tillstånd till utrivning av Emsfors kraftstation i Emån i Oskarshamns kommun m.m. ----- En kraftverksanläggning i Emån var belägen på två olika fastigheter varav staten ägde den ena och ett bolag ägde den andra. I syfte att möjliggöra fiskvandring i Emån ansökte staten om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att bl.a. riva ut den del av kraftverksanläggningen som var belägen på statens fastighet. Bolaget motsatte sig utrivningen eftersom den del av kraftverksanläggningen som var belägen på bolagets fastighet skulle lämnas orörd. Miljödomstolen gav tillstånd till utrivningen. Mark- och miljööverdomstolen - som inte gjorde någon ändring i miljödomstolens dom såvitt den avsåg beviljat tillstånd - konstaterade att det var fråga om en partiell utrivning. Eftersom det inte fanns något rättsligt förbud mot partiell utrivning kunde en sådan godtas efter prövning av de särskilda omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Underhållsansvaret för kvarvarande delar åvilade alltjämt staten i egenskap av rättighetshavare. Även fråga om intrång i rätten till servitut, ersättning för kraftförlust samt rättegångskostnad.
11 kap. 2 §, 3 §, 17 § och 19 § samt 25 kap. 5 § andra stycket miljöbalken (1998:808)
M 494-11
Mark- och miljööverdomstolen
2011-06-22
MÖD 2011:22
Föreläggande att söka tillstånd till vattenverksamhet ----- En villaägareförening gjorde anmälan till länsstyrelsen om vattenverksamhet innebärande att en befintlig kaj skulle förlängas med ca 30 m och en befintlig brygga flyttas samt en ny ca 60 m lång brygga byggas. För detta skulle en yta om 1 300 m² muddras i vattnet och i strandlinjen. Länsstyrelsen konstaterade att brygganläggningen skulle beröra en bottenyta överstigande 3 000 m² och förelade föreningen att söka tillstånd. Föreningen överklagade och miljödomstolen konstaterade att muddringsarbetena omfattade 1 300 m² och beräknade att brygganläggningen skulle beröra en bottenyta på 2 300 m². Miljödomstolen fann att båda verksamheterna var inom gränsen för anmälningsplikt och återförvisade målet till länsstyrelsen. Mark- och miljööverdomstolen delade bedömningen av storleken på den bottenyta som skulle beröras men anförde att avsikten med anmälningsreglerna inte kan ha varit att man genom att dela upp verksamheten i delverksamheter skulle uppnå att få tillämpa det förenklade förfarandet med anmälan. Eftersom muddringen utgjorde en förutsättning för att den planerade brygganläggningen skulle kunna nyttjas var det uppförandet av brygganläggningen som utgjorde den huvudsakliga verksamheten. Eftersom det inte var klarlagt att den totala bottenytan som verksamheten skulle omfatta uppgick till högst 3 000 m² var undantaget om anmälningsplikt inte tillämpligt. Därför krävdes tillstånd för verksamheten. Länsstyrelsens beslut fastställdes.
11 kap. 9 a § miljöbalken (1998:808)
19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.
M 4538-10
Miljööverdomstolen
2011-03-15
MÖD 2011:42
Ansökan om anläggande av ny brygga och muddring ----- Tillämpning av reglerna om strandskydd vid prövning av en ansökan om vattenverksamhet. Till följd av redan tillståndsgivna och uppförda anläggningar var stranden där en brygga var tänkt att uppföras inte längre tillgänglig för allmänheten. Däremot var vattenområdet, dit hemfridszonen inte ansågs kunna sträcka sig, alltjämt allemansrättsligt tillgängligt. Den aktuella bryggan tog ett större vattenområde i anspråk än tidigare dispensgiven brygga. Den sökta vattenverksamheten ansågs strida mot strandskyddets syften och avslogs redan på denna grund.
NJA 2008 s. 55
7 kap. 13 §, 15 §, 18c §, 25 § och 26 § samt 11 kap. miljöbalken (1998:808)
M 8870-09
Miljööverdomstolen
2010-12-03
MÖD 2010:47
Beslut att lämna klagomål avseende rensning av dike utan åtgärd ----- Länsstyrelsen lämnade utan åtgärd fastighetsägares klagomål avseende att arbeten utförda i ett dike på fastigheten skulle ha varit en dikesfördjupning i stället för en rensning. Miljödomstolen avslog överklagandet. Miljööverdomstolen ansåg det visat att diket vid grävningen inte bara hade rensats och breddats utan även hade fördjupats. Därmed hade en tillståndspliktig markavvattning utförts. Miljööverdomstolen upphävde miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut och återförvisade målet till länsstyrelsen.
11 kap. 15 § och 16 kap. 10 § miljöbalken (1998:808)
2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet
M 8983-08
Miljööverdomstolen
2010-05-06
MÖD 2010:46
Tillåtlighetsprövning m.m. av ny kraftstation vid befintlig vattenkraftanläggning ----- Ägaren till ett vattenkraftverk ansökte om tillstånd att bl.a. anlägga en ny kraftstation, i närheten av den gamla och uttjänta stationen, med större slukförmåga och viss ändring av vattenvägen. Miljödomstolen fann i särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken vattenverksamheten tillåtlig och meddelade tillstånd till sådana arbeten som detta lagrum omfattar. Miljööverdomstolen bedömde att en tillåtlighetsprövning av vattenverksamheten såsom den var avgränsad här, jämte tillståndsprövning av därmed förknippade byggnadsarbeten, var möjlig utan att t.ex. åtgärder på vattenkraftverkets regleringsdamm samt eventuell ändring av vattenhushållningsbestämmelser omfattades av prövningen.
MÖD 2003:95
22 kap. 26 § miljöbalken (1998:808)
Vattenkraftverk Tillåtlighet Prövningens omfattning Byggnadsdom Sunnerstaholm Voxnan Vattenverksamhet