Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 6043-05
Miljööverdomstolen
2007-02-14
MÖD 2007:5
Förbränning av avfall ----- Utökning av befintlig verksamhet ansågs inte vara att jämställa med ny verksamhet även om utökningen medverkade till att en miljökvalitetsnorm överträddes. Bestämmelsen i 16 kap. 5 § miljöbalken (MB) utgjorde således inte grund för att förbjuda en utbyggnad. Däremot kunde strängare krav ställas om normen inte klarades (2 kap. 7 § 2 st. MB). Miljööverdomstolen konstaterade vidare att det var angeläget att både minska det totala utsläppet av kväveoxider på grund av deras försurande och gödande egenskaper och att minska halterna av kvävedioxid i regionen med hänsyn till hälsoeffekterna - miljökvalitetsnormen klarades inte. Därför föreskrevs dels villkor om SCR-rening av utsläppen från avfallsförbränningen och dels villkor om avfallstransporterna.
NJA 2004 s. 421
2 kap. 7 § 2 st. och 16 kap. 5 § miljöbalken (1998:808)
Lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening
Förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (takdirektivet)
Göteborg Transportvillkor Tillåtlighet Miljömål Miljökvalitetsmål Partiklar SNCR Euroklass Miljöklass Fordonsteknik Transportstyrning Ecodriving Förarutbildning Omlastningsstation Renova
M 5567-00
Miljööverdomstolen
2004-11-26
MÖD 2004:72
Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till fortsatt och ändrad verksamhet i Igelstaverket i Södertälje kommun, vad gäller bränsleanvändningen ----- Miljööverdomstolen har konstaterat att tillståndssökt verksamhet där avfall skall användas som bränsle för att generera energi innebär ett sådant återvinningsförfarande som enligt bilagan till avfallsförordningen klassificeras som s.k. R 1-förfarande. Med hänvisning till EG-domstolens praxis har den s.k. närhetsprincipen inte utgjort hinder mot att meddela tillstånd för verksamheten.
EG-domstolens dom i mål C-203/96, Chemische Afvalstoffen Düsseldorp BV m. fl. mot Minister van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer, REG 1998, s. I-04075)
EG-domstolens dom i mål C-324/99, DaimlerChrysler AG mot Land Baden-Württemberg, REG 2001, s. I-09897
Förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall
Förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning
Avfallsförordningen (2001:1063)
M 487-04
Miljööverdomstolen
2004-03-12
MÖD 2004:10
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap. MB (frivillig prövning) och 11 kap. MB (obligatorisk prövning) för skilda banetapper. Miljödomstolen beslutade att dela upp prövningen av målet i fem delar och att meddela särskilda domar för var och en. Etapp 1-3 skulle först prövas med avseende på vattenverksamheten och en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar i byggnader på grund av grundvattensänkning och byggvibrationer m.m.). I en fjärde dom skulle sedan resterande frågor om störningar från den miljöfarliga verksamheten prövas. När det slutligen gällde etapp 4 skulle prövningen avse samtliga frågor kring såväl vattenverksamheten som den miljöfarliga verksamheten. Det aktuella målet avsåg etapp 1 (Malmö C) och domen överklagades av ett enskilt fastighetsbolag som yrkade ändrade villkor rörande sättningar m.m. Miljööverdomstolen (MÖD) prövade ex officio om den uppdelning av prövningen av ansökan som miljödomstolen gjort utgjorde rättegångsfel. MÖD ansåg att domen visade att det förelåg svårigheter att skilja ut prövningen av de olika typerna av verksamheter. Därmed uppstod det oklarheter om vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB samt risk för att vissa frågor skulle falla utanför prövningen. MÖD menade att redan detta innebar att 17 kap. 4 § rättegångsbalken lade hinder för en sådan uppdelning av prövningen som gjorts. En sådan skulle dessutom strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD fann att den uppdelning som miljödomstolen hade gjort utgjorde rättegångsfel och då felet inte kunde avhjälpas i MÖD återförvisades målet till miljödomstolen.
17 kap. 4 § och 50 kap. 28 § rättegångsbalken (1942:740)
9 kap. 1 § och 6 §, 11 kap. 2 § och 9 §, 17 kap. 1 § samt 24 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)