Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Synnerlig anledning att anta
Hittade 3 rättsfall

Målnummer

UM 1668-13

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2014-09-23

Referatnummer

MIG 2014:24

Sammanfattning

En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Förarbete

Prop. 2009/10:31 s. 108 f.
Genèvekonventionen (1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning)
UNHCR "Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion Clauses: Article 1F of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 september 2003, punkterna 14 och 35
Skyddsgrundsdirektivet (rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet)

Hänvisade publiceringar

Europadomstolens för mänskliga rättigheter dom den 18 januari 2005 i målet Kehayov mot Bulgarien (appl. no. 41035/98)
Europadomstolens för mänskliga rättigheter dom den 20 januari 2005 i målet Mayzit mot Ryssland (appl. no. 63378/00)
Europadomstolens för mänskliga rättigheter dom den 8 november 2005 i målet Alver mot Estland (appl. no. 64812/01)
Europadomstolens för mänskliga rättigheter dom den 31 maj 2011 i målet Khodorkovskiy mot Ryssland (appl. no. 5829/04)
Europadomstolens för mänskliga rättigheter dom den 10 januari 2012 i målet Ananyev m.fl. mot Ryssland (appl. nos. 42525/07 och 60800/08)
MIG 2007:30
MIG 2011:24
MIG 2012:2

Lagrum

4 kap. 2 § och 2 c §, 5 kap. 1 §, 6 § och 11 §, 8 kap. 7 §, 12 kap. 1 § samt 14 kap. 6 a § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (europakonventionen)

Målnummer

UM 286-10

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2012-04-25

Referatnummer

MIG 2012:14

Sammanfattning

Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.

Förarbete

Prop. 1996/97:25 s. 96 f.; Prop. 2009/10:31 s. 105-109 och s. 261; UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, punkterna 147-163, 184-186, 203 och 204; UNHCR:s Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion Clauses: Article 1 F of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 september 2003, punkterna 2, 13, 18, 19, 34 och 35

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens avgörande den 9 november 2010 i målen C-57/09 och C-101/09, Bundesrepublik Deutschland mot B respektive D
MIG 2007:12
MIG 2011:24

Lagrum

4 kap. 1 §, 2 b § och 3 § samt 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 12.2 och artikel 12.3 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet)
Artikel 1 F i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)
Artikel 7.1 och artikel 7.2 i Internationella brottmålsdomstolens stadga (Romstadgan)

Målnummer

UM 3891-10

Domstol

Migrationsöverdomstolen

Avgörandedatum

2011-11-09

Referatnummer

MIG 2011:24

Sammanfattning

Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Förarbete

Prop. 1996/97:25 s. 96 f.; Prop. 2009/10:31 s. 105-109, s. 150-151 och s. 261; UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, punkterna 147-163, 203 och 204; UNHCR:s Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion Clauses: Article 1 F of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 september 2003, punkterna 2, 13, 18, 19, 34 och 35

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens avgörande den 9 november 2010 i målen C-57/09 och C-101/09, Bundesrepublik Deutschland mot B respektive D
MIG 2007:12
MIG 2007:15
MIG 2007:33 I och II

Lagrum

1 kap. 3 §, 4 kap. 1 §, 2 §, 2 a §, 2 b § och 2 c §, 5 kap. 1 §, 6 § och 11 §, 8 kap. 17 § samt 12 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 2, artikel 3, artikel 12.2, artikel 12.3, artikel 15, artikel 17 och artikel 21.1 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet
Artikel 1 F i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen)
Artikel 7.1 och artikel 7.2 i Internationella brottmålsdomstolens stadga (Romstadgan)