Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 4358-13
Högsta domstolen
2015-07-10
NJA 2015 s. 600
NJA 2015:56
Ne bis in idem. Resningsärende. Ett påfört och därefter undanröjt eller på annat sätt borttaget skattetillägg utgör hinder mot åtal. Den omständigheten att en tilltalad har utsatts för prövning i två förfaranden har inte ansetts vara en sådan allvarlig kränkning som krävs för resning i brottmålet (jfr NJA 2013 s. 746). Resning har ändå beviljats med hänsyn till omständigheterna i målet (jfr NJA 2014 s. 854).
NJA 2013 s. 502
NJA 2013 s. 746
NJA 2014 s. 854
Europadomstolens dom i målet Nykänen mot Finland, no. 11828/11, den 20 maj 2014
Europadomstolens dom i målet Glantz mot Finland, no. 37394/11, den 20 maj 2014
Europadomstolens dom i målet Lucky Dev mot Sverige, no. 7356/10, den 27 movember 2014
Artikel 4 punkt 1 i sjunde tilläggsprotokollet till europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
Ö 3428-13
Högsta domstolen
2014-12-05
NJA 2014 s. 854
NJA 2014:72
Resning. En tilltalad har dömts för flera liknande brott som sammantagna har ansetts vara grova. Målet ska resas i fråga om en del av dem. Om en fördelaktigare bedömning av dessa delar hade gjorts redan i brottmålet, skulle de återstående delarna sannolikt ha hänförts till en mildare straffbestämmelse. Resning har därför ansetts kunna ske också för bedömning av vilken brottsbeteckning och straffbestämmelse som ska tillämpas i de återstående delarna. En särskild åtalsprövning har beaktats och föranlett resning inte bara i frågan hur gärningarna ska bedömas utan i hela ansvarsfrågan i aktuella delar.
NJA 1981 s. 277
NJA 1981 s. 513
NJA 1992 s. 150
NJA 2002 s. 619
NJA 2003 s. 499
NJA 2004 s. 757
NJA 2013 s. 502
NJA 2013 s. 746
NJA 2014 s. 103
NJA 2014 s. 371
NJA 2014 s. 377
58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
13 § skattebrottslagen (1971:69)
Ö 4250-13
Högsta domstolen
2014-06-25
NJA 2014 s. 482
NJA 2014:44
En åklagare, som har varit tjänstledig från Åklagarmyndigheten och tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätten, har deltagit i avgörandet av ett brottmål. Den adjungerade ledmoten har ansetts jävig att handlägga brottmålet. Resning har inte beviljats då det var uppenbart att jävet inte hade påverkat utgången i målet. Även fråga om en nämndeman, som var ledamot i en polisnämnd, har varit jävig. - Offentlig försvarare har förordnats i resningsärendet med hänsyn till ärendets karaktär och till att frågan i ärendet varit av vikt för ledning av rättstillämpningen. Samma dag avgjordes målen Ö 4305-13, Ö 4631-13 och Ö 4809-13 på likartat sätt.
Adjungerade ledamotens jäv
NJA 1981 s. 1205
NJA 1998 s. 228
NJA 2007 s. 841
NJA 2010 s. 274
RÅ 2009 ref. 8
HFD 2011 ref. 15
Europadomstolens avgörande i mål Piersack mot Belgien, no. 8692/79 den 1 oktober 1982
Europadomstolens avgörande i mål Campbell och Fell mot Förenade Kungariket, nos. 7819/77 och 7878/77, den 28 juni 1984
Europadomstolens avgörande i mål Sramek mot Österrike, no. 8790/79, den 22 oktober 1984
Europadomstolens avgörande i mål Belilos mot Schweiz, no. 10328/83, den 29 april 1988
Europadomstolens avgörande i mål Hauschildt mot Danmark, no. 10486/83, den 24 maj 1989
Europadomstolens avgörande i mål Langborger mot Sverige, no. 11179/84, den 22 juni 1989
Europadomstolens avgörande i mål Wettstein mot Schweiz, no. 33958/96, den 21 december 2000
Europadomstolens avgörande i mål Cooper mot Förenade Kungariket, no. 48843/99, den 16 december 2003
Europadomstolens avgörande i mål Puolitaival och Pirttiaho mot Finland, no. 54857/00, den 23 november 2004
Europadomstolens avgörande i mål Sacilor Lormines mot Frankrike, no. 65411/01, den 9 november 2006
EU-domstolens avgörande den 19 september 2006 (stor avdelning) i målet C-506/04, Wilson
Artikel 6.1 i europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna oh de grundläggande friheterna (1994:1219)
4 kap. 13 §, 21 kap. 3 b § och 58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 4211-13
Högsta domstolen
2014-03-04
NJA 2014 s. 103
NJA 2014:12
När en ansökan om resning i vissa delar tar sikte på frågor som slutligt har avgjorts av tingsrätten och i andra delar på frågor som slutligt har avgjorts av hovrätten samt frågorna har ett sådant direkt faktiskt och rättsligt samband att en uppdelning framstår som opraktisk och olämplig, så har dels ansökningen i dess helhet prövats av Högsta domstolen, dels vid bifall förordnats att målet i dess helhet ska tas upp på nytt av tingsrätten.
NJA 1999 C 51
NJA 2001 C 17
NJA 2003 C 13
NJA 2010 s. 363
58 kap. 4 § och 7 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 2785-12
Högsta domstolen
2014-02-20
NJA 2014 s. 63
NJA 2014:8
Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en straffbestämmelse i trafikförordningen tolkats så att den omfattat en viss hastighetsöverträdelse. Föreläggande av ordningsbot för hastighetsöverträdelsen har inte innefattat rättstillämpning uppenbart i strid mot lag. Förutsättningar för resning har därmed inte förelegat.
NJA 1990 s. 789
NJA 1994 s. 480
NJA 2008 s. 376
1 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
2 kap. 10 § regeringsformen (1974:152)
48 kap. 13 §, 14 § och 17 § samt 58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
3 kap. 17 §, 9 kap. 1 § och 14 kap. 3 § trafikförordningen (1998:1276)