Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Ordre public
Hittade 5 rättsfall

Målnummer

T 1569-19

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

2022-12-14

Referatnummer

NJA 2022 s. 965
NJA 2022:82

Sammanfattning

En skiljedom rörande en tvist om ett s.k. EU-internt investeringsavtal har förklarats ogiltig, eftersom det sätt på vilket skiljedomen tillkommit ansetts uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige.

Benämning

Investeringsavtalet

Hänvisade publiceringar

NJA 2014 s. 79
NJA 2015 s. 438
NJA 2018 s. 323
EU-domstolens domar Achmea, C-284/16, EU:C:2018:158
Komstroy, C741/19, EU:C:2021:655
PL Holdings, C-109/20, EU:C:2021:875
Eco Swiss, C-126/97, EU:C:1999:269
Mostaza Claro, C-168/05, EU:C:2006:675 samt Europadomstolens domar
Bosphorus Hava Yolları Turizm ve Ticaret Anonim Şirketi v. Ireland [GC], no. 45036/98, ECHR 2005-VI
Avotiņs v. Latvia [GC], no. 17502/07, 23 May 2016

Lagrum

33 § och 34 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande
Artikel 19 i fördraget om Europeiska unionen
Artiklarna 267 och 344 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Målnummer

Ö 4842-14

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

2015-06-17

Referatnummer

NJA 2015 s. 433
NJA 2015:41

Sammanfattning

Verkställighet av utländsk skiljedom. Om parternas utredning ger stöd för att en verkställighetsförklaring skulle kunna vara uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen (ordre public), bör domstolen särskilt uppmärksamma parterna på detta och ge dem möjlighet att utveckla sina ståndpunkter i den frågan. Också fråga om rätt motpart (jfr NJA 2014 s. 125).

Benämning

ATB Tjänst

Hänvisade publiceringar

NJA 1988 C 28
NJA 1990 s. 419
NJA 1992 s. 110
NJA 2002 C 45
NJA 2002 C 62
NJA 2014 s. 125

Lagrum

53 kap., 55 kap. och 57 kap. lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Målnummer

Ö 2587-96

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1999-04-01

Referatnummer

NJA 1999 s. 181
NJA 1999:23

Sammanfattning

Internationella rättsförhållanden. Domstol i staten Madagaskar har förklarat en avliden svensk man vara fader till ett barn, varvid domen meddelats i mål mellan barnets moder och mannens fader. Fråga huruvida a) arvinge till mannen skall anses behörig att ansöka om förklaring att domen inte skall gälla i Sverige utan hinder av att arvingen inte varit part i den utländska rättegången, b) domen på en sådan ansökan kan förklaras vara gällande här i landet, c) den omständigheten att mannens fader inte beretts tillfälle att yttra sig i den madagaskiska rättegången utgör hinder för att domen förklaras gälla här i landet när denne själv ej gör invändning mot domen, och d) det kan anses vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna domen eftersom arvingen inte beretts tillfälle att yttra sig i målet. 7 § 2 st 1, 9 § 1 st och 12 § lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.

Hänvisade publiceringar

NJA 1996 s. 342

Lagrum

7 § andra st. 1 lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor
9 § första st. lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor
12 § lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor

Målnummer

Ö 513-85

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1986-12-05

Referatnummer

NJA 1986 s. 690
NJA 1986:123

Sammanfattning

Internationella rättsförhållanden. Lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet har ansetts tillämplig på dom angående underhållsskyldighet mot barnbarn. Tillika fråga om hinder mot verkställighet på grund av stadgandet i 4 § 1 st 1 (ordre public).

Lagrum

4 § 1 st. 1 lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

Aktuella lagrum

Målnummer

Ö 1178-84

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1984-10-05

Referatnummer

NJA 1984 s. 903
NJA 1984:170

Sammanfattning

I ärende angående utlämning för brott till Italien har som grund för framställningen om utlämning åberopats en s k utevarodom. Italien har liksom Sverige ratificerat 1957 års europeiska utlämningskonvention. Däremot har Italien i motsats till Sverige inte ratificerat ett d 17 mars 1978 dagtecknat andra tilläggsprotokoll till nämnda konvention om bl a förutsättningar för utlämning vid utevarodomar. Vid tillämpning av 9 § lagen (1957:668) om utlämning för brott har likväl hinder mot utlämning ansetts föreligga av det skälet att utlämning skulle vara oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket, eftersom det inte visats att den dömde före rättegången i Italien fått del av anklagelsen mot honom och ingen nöjaktig omprövning av saken står honom till buds. Tillika fråga om tillämpning av 9 § utlämningslagen i ärende rörande utlämning för brott till Amerikas Förenta Stater, där såsom grund för framställningen om utlämning åberopats häktningsbeslut av domare och där HD:s bedömning skett, sedan tilläggskonventionen d 17 mars 1983 till 1961 års utlämningskonvention mellan Förenta Staterna och Sverige trätt i kraft.

Hänvisade publiceringar

NJA 1982 s. 520

Lagrum

9 § lagen (1957:668) om utlämning för brott

Aktuella lagrum