Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 1427-94
Svea hovrätt
1995-04-20
RH 1995:55
En tingsrätt meddelade mellandom i frågan huruvida en köpare av fastighet vid fel i fastigheten har rätt till prisavdrag trots att köparen inte lidit någon förmögenhetsförlust i anledning av sitt förvärv. Hovrätten ansåg att det inte var lämpligt att meddela mellandom, bl.a. eftersom det finns uttryckliga lagregler om rätten till prisavdrag och beräkningen därav samt att parterna efter domens meddelande visade sig ha olika uppfattningar om domens innebörd. Trots att det inte kunde anses att det hos tingsrätten förekommit rättegångsfel undanröjde hovrätten mellandomen och återförvisade målet till tingsrätten.
NJA 1989 s. 646
4 kap. 19 c § jordabalken (1970:994)
17 kap. 5 § samt 50 kap. 26 § och 28 § rättegångsbalken (1942:740)
Rättegång VI, 3 uppl. 1994, s. 127 ff.
T 216-90
Högsta domstolen
1991-03-26
NJA 1991 s. 209
NJA 1991:32
Fråga, i mål om firmarätt på grund av inarbetning, hur omsättnings kretsen skall bestämmas. 2 § 3 st firmalagen (1974:156).
NJA 1988 s. 209
NJA 1977 s. 743
NJA 1984 s. 692
NJA 1965 s. 171
2 § tredje st. firmalagen (1974:156)
18 kap. 14 § rättegångsbalken (1942:740)
18 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 956-90
Högsta domstolen
1990-12-13
NJA 1990 s. 765
NJA 1990:124
I dispositivt tvistemål, där A såsom huvudkärande väckt talan mot B och B såsom genkärande väckt talan mot A, meddelades mellandom beträffande huvudkäromålet som därvid ogillades. Sedan mellandomen vunnit laga kraft, träffade parterna under den vidare handläggningen av genkäromålet förlikning i målet. Fråga om skyldighet för A att ersätta staten kostnaderna för B:s rättshjälp i den genom mellandomen avgjorda delen av målet. 31 § 1 st rättshjälpslagen och 18 kap 5 § RB.
NJA 1976 s. 259
31 § första st. rättshjälpslagen (1972:429)
18 kap. 5 § tredje st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1586-80
Högsta domstolen
1981-03-10
NJA 1981 s. 395
NJA 1981:28
A sökte B i konkurs. Till styrkande av sin fordran åberopade A dels en lagakraftvunnen mellandom genom vilken vissa rättsförhållanden mellan parterna fastställts, dels en på mellandomen grundad, ej lagakraftvunnen dom genom vilken B förpliktats att utge betalning till A. Frågan om och i vilken mån A hade en fordran mot B har, vid bedömningen av insolvensfrågan, prövats självständigt i konkursmålet på grundval av det däri åberopade materialet.
NJA 1956 s. 417
185 § 1 st. 2 konkurslagen (1921:225)