Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMÖÄ 3678-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-07-01
PMÖD 2019:20
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstoleDet yngre märket WARTNIX avser medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål i klass 5. Det äldre varumärke WARTNER avser bl.a. farmaceutiska (och veterinära) preparat i samma klass. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att de motstående varumärkena omfattar vissa identiska varuslag, som bl.a. innefattar medel för behandling av vårtoPatent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att förväxlingsbedömningen måste utgå från de bredare varukategorier som anges i registreringarna - och inte medel för behandling av vårtor - men kommit fram till att förledet WART i varumärkesrättslig mening måste anses beskrivande i båda varumärkena. Vid en helhetsbedömning har det i varumärkesrättslig mening inte ansetts föreligga en risk för att det yngre varumärket WARTNIX, när det används för medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål, förväxlas med det äldre varumärket WARTNER. Överklagandet har därför avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
EU-domstolens dom C-251/95, Sabel, EU:C:1997:528
EU-domstolens dom C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer, EU:C:1999:323
EU-domstolens dom C-39/97, Canon, EU:C:1998:442
3 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877)
Särskiljningsförmåga Registrering Omsättningskretsen Läkemedel Hävning Genomsnittskonsument Förväxlingsrisk EU-varumärke
PMÖ 12172-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-01-29
PMÖD 2019:2
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skiljaktigBeslutet får inte överklagas.
Hoffmann-La Roche, 107/76 (1977-05-24, EU-domstolen)
Medeva, C-322/10 (2011-11-24, EU-domstolen)
Eli Lilly, C-493/12 (2013-12-12, EU-domstolen)
Teva, C-121/17 (2018-07-25, EU-domstolen)
NJA 2006 s. 380
PMÖ 3565-17 (2017-06-30, Patent- och marknadsöverdomstolen)
PMÖ 4865-18 (2018-06-29, Patent- och marknadsöverdomstolen)
57 b § patentlagen (1967:837)
106 § patentlagen (1967:837)
Artikel 3a förordning (EG) nr 469/2009 om tilläggsskydd för läkemedel
PMT 2901-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-06-13
PMÖD 2018:18
Mål om varumärkesintrång med yrkande om vitesförbud och skadestånd avseende parallellimporterade läkemedel som om-paketerats och märkts om av parallellimportören. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknads-domstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att på förpackningarna ange vem som är registrerad varumärkesinnehavare inte har utgjort varumärkesintrång. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen, också i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att notifiera varumärkesinnehavaren om vissa förändringar på förpackningar som sedan tidigare saluförs inte heller har utgjort varumärkesintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att talan inte kan vinna bifall och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.
EU-domstolens dom den 11 juli 1996, Bristol-Myers
Squibb, C-427/93 m.fl., EU:C:1996:282
EU-domstolens dom den 4 november 1997, Dior, C-337/95 EU:C:1997:517
EU-domstolens dom den 23 februari 1999, BMW, C-63/97, EU:C:1999:82
EU-domstolens dom den 30 november 2004, Peak Holding, C-16/03, EU:C:2004:759, ocEU-domstolens dom den 26 april 2007, Boehringer Ingelheim II, C-348/04, EU:C:2007:249
EU-domstolens dom den 12 juli 2011, eBay, C-324/09, EU:C:2011:474
EU-domstolens dom den 28 juli 2011, Orifarm, C-400/09 och C-207/10, EU:C:2011:519
Arnerstål, Varumärkesanvändning, s. 169
Artikel 13 i Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (varumärkesförordningen)
1 kap. 12 § första stycket varumärkeslagen (2010:1877)
2008/95/EG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (2008-års varumärkesdirektiv)
1 kap. 12 § första stycket varumärkeslagen (2010:1877)
2016-12
Marknadsdomstolen
2016-08-15
MD 2016:12
Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
2 kap. 1 § läkemedelslagen (2015:315)
8 §, 10 §, 23 § och 26 § marknadsföringslagen (2008:486)
18 kap. 1 § och 3 § rättegångsbalken (1942:740)
1385-15
Högsta förvaltningsdomstolen
2016-02-17
HFD 2016 ref. 9
E-cigarettprodukter som innehåller viss mängd nikotin har inte ansetts utgöra läkemedel till sin funktion.
2 kap. 1 § läkemedelslagen (2015:315)