Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 1434-90
Svea hovrätt
1994-03-24
RH 1994:73
Sedan parterna i mål där fastställelsetalan förs i hovrätten hemställt om uppskov med målets avgörande och gett in en förlikningshandling undertecknad av båda parterna av vilken framgår att talan skall återkallas först sedan förlikningen slutförts, har hovrätten avvisat talan på den grunden att ovisshet som länder käranden till förfång inte längre föreligger.
NJA 1987 s. 317
13 kap. 2 § och 34 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 956-90
Högsta domstolen
1990-12-13
NJA 1990 s. 765
NJA 1990:124
I dispositivt tvistemål, där A såsom huvudkärande väckt talan mot B och B såsom genkärande väckt talan mot A, meddelades mellandom beträffande huvudkäromålet som därvid ogillades. Sedan mellandomen vunnit laga kraft, träffade parterna under den vidare handläggningen av genkäromålet förlikning i målet. Fråga om skyldighet för A att ersätta staten kostnaderna för B:s rättshjälp i den genom mellandomen avgjorda delen av målet. 31 § 1 st rättshjälpslagen och 18 kap 5 § RB.
NJA 1976 s. 259
31 § första st. rättshjälpslagen (1972:429)
18 kap. 5 § tredje st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 372-87
Högsta domstolen
1988-10-03
NJA 1988 s. 478
NJA 1988:84
I ansökningsmål enligt VL kom sökanden och motparter, som åtnjöt allmän rättshjälp, i samband med förlikning överens om att vardera parten skulle bära sin kostnad. Utan hinder Av denna överenskommelse har sökanden förpliktats att till staten betala den del av motparternas rättshjälpskostnader som inte täcks av deras kostnadsbidrag. 31 § 1 st. rättshjälpslagen och 20 kap. 1 § VL.
NJA 1976 s. 259
31 § 1 st. rättshjälpslagen (1972:429)
20 kap. 1 § vattenlagen (1983:291)
Ö 933-83
Högsta domstolen
1985-03-19
NJA 1985 s. 209
NJA 1985:31
Bestämmelserna i 194 a § KL hindrar inte, att konkursförvaltaren träffar förlikning i tvist huruvida vissa medel skall vara föremål för separationsrätt eller utgöra tillgång i konkursboet.
NJA 1970 s. 32
194 a § konkurslagen (1921:225)
Ö 173-82
Högsta domstolen
1983-02-24
NJA 1983 s. 150
NJA 1983:11
Part som i rättegång åtnjöt allmän rättshjälp tillfördes betydande förmögenhetstillgångar genom förlikning i rättegången. Den domstol där tvisten var anhängig har ansetts oförhindrad att, i samband med stadfästelse av förlikningen, förordna om rättshjälpens upphörande på grund av att partens ekonomiska förhållanden ändrats genom förlikningen. Med hänsyn till omständigheterna har särskilda skäl ansetts föreligga att begränsa de rättshjälpskostnader som parten själv skall bära. 34 § 1 st 5 och 4 st rättshjälpslagen.
35 § 1 st. 5 rättshjälpslagen (1972:429)
34 § 4 st. rättshjälpslagen (1972:429)