Alla rättsfall som refererar till Miljöbalk (1998:808).
M 5973-09
Miljööverdomstolen
2010-08-26
MÖD 2010:22
Täktverksamhet ----- Tillstånd söktes för naturgrustäkt belägen inom vattenskyddsområde för kommunens råvattentäkt. Länsstyrelsen respektive miljödomstolen lämnade, med hänsyn till intresset av framtida vattenförsörjning, tillstånd till verksamheten endast under en kortare period för avveckling alternativt omställning av produktionen. Miljööverdomstolen fann emellertid att det för närvarande inte var möjligt att ersätta den ur täkten utvunna specialsanden med annat material. Miljööverdomstolen fann det vidare utrett att fortsatt täktverksamhet kunde bedrivas utan risk för påverkan på grundvattenförsörjningen, och förlängde därför tillståndet i tio år.
9 kap. 6 b § miljöbalken (1998:808)
Swerock Vingåker Sävstaholm Slätmon Lyttersta Maxit Weber Naturgrus Specialsand Behovsbedömning Alternativa material Dricksvattenförsörjning Grundvatten Vattentäkt Skyddszon Golvavjämningsmassor
M 1678-09
Miljööverdomstolen
2010-08-25
MÖD 2010:51
Ekonomisk säkerhet i samband med tillstånd för avfallsdeponi ----- Ett bolag ansökte om tillstånd till deponi för processavfall från bolagets massafabrik. Deponin skulle lokaliseras ovanpå en befintlig deponi, vilken inte omfattades av tillståndsprövningen. Miljödomstolen lämnade tillstånd till anläggandet av deponin med villkoret att bolaget skulle ställa 19,3 miljoner kr i ekonomisk säkerhet genom bankgaranti eller insättning på spärrat konto. Miljööverdomstolen lämnade bolagets yrkande om ställande av successiv ekonomisk säkerhet utan bifall mot bakgrund av den valda lokaliseringen och de bristfälliga uppgifter som bolaget lämnat rörande vad som deponerats i den befintliga deponin och vilken påverkan detta kan få på efterbehandlingskostnaderna för den nya deponin. Miljööverdomstolen avslog även bolagets yrkanden om ställande av ekonomisk säkerhet i form av moderbolagsborgen och företagsinteckning.
MÖD 2001:4
MÖD 2003:135
MÖD 2005:15
MÖD 2006:58
Miljööverdomstolens dom 2008-11-24 i mål nr M 617-08
15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
Ekonomisk säkerhet Successiv säkerhet Moderbolagsborgen Företagsinteckning Avfallsdeponi Massafabrik Prövningens omfattning Vallviks bruk Rottneros
Ö 1824-07
Högsta domstolen
2010-07-07
NJA 2010 s. 419
NJA 2010:46
Ideella organisationers rätt att överklaga enligt 16 kap. 13 § miljöbalken förutsätter bl.a. att organisationen har lägst 2 000 medlemmar. Sedan förhandsavgörande hämtats in från EG-domstolen har denna förutsättning inte beaktats vid överklagande av ett tillstånd till vattenverksamhet.
EG-domstolens dom den 24 oktober 1996 i mål C-72/95 Kraaijeveld m.fl., REG 1996, s. I-5403
EG-domstolens dom den 16 septermber 1999 i mål C-435/97 WWF m.fl., REG 1999, s. I-5613
16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808)
M 6520-09
Miljööverdomstolen
2010-07-01
MÖD 2010:26
Tidsbegränsning av tillstånd till enskild avloppsanläggning ----- Miljö- och Byggnämnden beviljade tillstånd till BDT-avlopp kopplat till slamavskiljare och markinfiltration på en fritidsfastighet. Miljööverdomstolen upphävde tidsbegränsningen av tillståndet och konstaterade att anläggningen var avsedd för ett enfamiljshushåll och att tillståndet var villkorat med att en ur miljöskyddssynpunkt lämplig anordning skulle installeras. Därmed fanns inga starka miljöskäl som talade för en tidsbegränsning. Sammantaget saknades behov av att tidsbegränsa tillståndet.
MÖD 2005:61
MÖD 2003:14
13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
9 kap. 7 § och 16 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)
M 6598-09
Miljööverdomstolen
2010-06-23
MÖD 2010:19
Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Inom ett område har A bedrivit järnvägs- och bussverksamhet. Kommunen B avsåg att exploatera området för bl.a. bostäder. Fråga om omfattningen av A:s ansvar för efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap 4 § miljöbalken. Miljönämnden hade förelagt två verksamhetsutövare, A och B, i skilda beslut att vidta samma åtgärder för efterbehandling. A överklagade. Beslutet mot B vann laga kraft. Miljööverdomstolen uttalade att det inte fanns något stöd i miljöbalken för att det ska ske en samordnad prövning av samtliga verksamhetsutövare när tillsynsmyndigheten riktar ett föreläggande om åtgärder för efterbehandling. Vid prövningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga fann Miljööverdomstolen att det inte var skäligt att ålägga A att vidta åtgärder till den del som dessa avsåg att åstadkomma en förädling av området till nivån för känslig markanvändning. Eftersom B redan vidtagit åtgärder till denna nivå var det inte möjligt att förelägga A att vidta åtgärder till en lägre ambitionsnivå. Det var i målet inte heller möjligt att begränsa A:s kostnadsansvar. Miljööverdomstolen upphävde föreläggandet. Även fråga om föreläggandet var riktat mot rätt adressat.
MÖD 2005:30
MÖD 2006:30
MÖD 2009:36
MÖD 2010:18
Miljööverdomstolens dom 2010-06-08 i mål nr M 491-09
Miljööverdomstolens dom 2010-06-23 i mål nr M 5664-09
2 kap. 3 § och 7 §, 10 kap. 1 §, 2 §, 4 § och 6 § miljöbalken (1998:808)
8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken