Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 3131-09
Miljööverdomstolen
2010-08-27
MÖD 2010:29
Ansökan om tillstånd till behandling och deponering av avfall i bergrum vid Fredriksskans i Gävle kommun ----- Ragn-Sells Avfallsbehandling Aktiebolag ansökte om tillstånd till behandling och deponering av avfall i bergrum vid Fredriksskans (utanför Gävle) som tidigare och delvis alltjämt används för förvaring av olja. Bolaget kunde enligt Miljööverdomstolen inte visa att de aktuella bergrummen i sig är lämpliga som deponi. Inte heller kunde bolaget visa att deponering i bergrummen skulle vara att föredra framför ytjordsdeponier som uppfyller kraven i deponeringsförordningen med topp- och bottentätning och geologisk barriär. Miljööverdomstolen fann vidare att bolaget inte hade visat att problemen med kvarvarande olja kan lösas på ett tillfredsställande sätt och att det är tveksamt om det villkor som miljödomstolen hade föreskrivit om sanering av oljerester kommer att kunna uppfyllas. Oljeresternas inverkan på avfallets täthet och lakningsegenskaper hade inte heller belysts tillräckligt. Sammanfattningsvis fann Miljööverdomstolen att bolaget inte hade visat att bergrumsdeponierna uppfyller bestämmelserna i 2 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken vad gäller kraven på användning av bästa möjliga teknik och lämplig lokalisering. Miljööverdomstolen upphävde därför miljödomstolens tillståndsdom och lämnade bolagets ansökan utan bifall.
2 kap. 3 § och 6 § miljöbalken (1998:808)
M 1678-09
Miljööverdomstolen
2010-08-25
MÖD 2010:51
Ekonomisk säkerhet i samband med tillstånd för avfallsdeponi ----- Ett bolag ansökte om tillstånd till deponi för processavfall från bolagets massafabrik. Deponin skulle lokaliseras ovanpå en befintlig deponi, vilken inte omfattades av tillståndsprövningen. Miljödomstolen lämnade tillstånd till anläggandet av deponin med villkoret att bolaget skulle ställa 19,3 miljoner kr i ekonomisk säkerhet genom bankgaranti eller insättning på spärrat konto. Miljööverdomstolen lämnade bolagets yrkande om ställande av successiv ekonomisk säkerhet utan bifall mot bakgrund av den valda lokaliseringen och de bristfälliga uppgifter som bolaget lämnat rörande vad som deponerats i den befintliga deponin och vilken påverkan detta kan få på efterbehandlingskostnaderna för den nya deponin. Miljööverdomstolen avslog även bolagets yrkanden om ställande av ekonomisk säkerhet i form av moderbolagsborgen och företagsinteckning.
MÖD 2001:4
MÖD 2003:135
MÖD 2005:15
MÖD 2006:58
Miljööverdomstolens dom 2008-11-24 i mål nr M 617-08
15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
Ekonomisk säkerhet Successiv säkerhet Moderbolagsborgen Företagsinteckning Avfallsdeponi Massafabrik Prövningens omfattning Vallviks bruk Rottneros
M 6940-05
Miljööverdomstolen
2006-02-16
MÖD 2006:12
Säkerhet enligt 15 kap. 34 § miljöbalken ----- En kommun yrkade att bli befriad från att ställa ekonomisk säkerhet för att säkerställa sina skyldigheter för deponeringsverksamheten. Miljööverdomstolen fann att 15 kap. 34 § miljöbalken, till skillnad från 16 kap. 3 § miljöbalken, inte medger något undantag för kommuner från kravet på att ställa säkerhet. Det ansågs inte heller tillräckligt att kommunen fonderade medel genom fortlöpande avsättningar i bokslutet. Medlen måste nämligen för att fylla sitt syfte alltid vara tillgängliga för tillsynsmyndigheten att ta i anspråk vid behov.
MÖD 2003:135 (M 10565-02)
15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall
M 4182-02
Miljööverdomstolen
2003-12-18
MÖD 2003:132
Tillstånd till verksamheten vid i en deponi ----- En deponi för deponering av förbränningsrester bedömdes uppfylla deponeringsförordningens krav på geologisk barriär och skydd mot att lakvatten förorenar omgivningen. Miljödomstolen meddelade villkor om att endast askor från vissa namngivna värmeverk fick tas emot. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg emellertid att det inte mötte något hinder att ta emot förbränningsrester som utgjorde icke-farligt avfall från andra liknande anläggningar i regionen efter godkännande från tillsynsmyndigheten. Slutligen bedömde MÖD att dispens kunde medges från kravet på bottentätning enligt 24 § deponeringsförordningen på grund av berggrundens mäktighet och permeabilitet, askornas låga lakvattenproduktion och genomsläpplighet samt systemet för omhändertagandet av lakvatten.
9 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
19 §, 20 §, 21 §, 22 §, 23 § och 24 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall
Artikel 1 i Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall
M 5379-01
Miljööverdomstolen
2002-11-07
MÖD 2002:73
Tillstånd enligt miljöskyddslagen till anläggning för behandling och deponering av farligt avfall ----- Mark och jordlager under och i närheten av en deponi och däri förekommande grundvatten kan utgöra en geologisk barriär så länge föroreningarna inte medför någon risk för skador på människors hälsa och miljön utanför barriären. En naturlig sådan barriär får inte vara hur stor som helst, trots att deponeringsförordningen inte föreskriver någon gräns. Den aktuella barriären, som angavs sträcka sig 600 m från deponin godtogs av Miljööverdomstolen.
MÖD 2000:52 (M 7173-99)
19 §, 20 §, 22 § och 32 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall
Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen
Rådets direktiv 80/68/EEG den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot föroreningar genom vissa farliga ämnen
Punkt 3.2 i bilaga 1 till Rådets direktiv 1999/31/EG den 26 april 1999 om deponering av avfall
Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen