Alla rättsfall som refererar till Lag (1985:206) om viten.
2012-13
Marknadsdomstolen
2012-12-04
MD 2012:13
Fråga om KIA Motors Sweden, genom att tillämpa ett villkor innebärande krav på att den regelbundna servicen ska utföras av en auktoriserad KIA-verkstad under garantitiden för att nybilsgarantin ska gälla, strider mot 2 kap. 1 § KL och 101.1 EUF-fördraget.
2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § och 6 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579)
3 § lagen (1985:206) om viten
Avtalskreteriet Gruppundantag Nybilsgaranti Auktoriserad verkstad Oberoende verkstad Relevant marknad Systemmarknad
2012-3
Marknadsdomstolen
2012-04-13
MD 2012:3
En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oförändrade marknadsförhållanden, när det i domen utsatta vitet inte dömts ut genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Även fråga om rättegångskostnader.
23 § och 53 § marknadsföringslagen (2008:486)
17 kap. 11 § samt 18 kap. 1 §, 3 § och 5 § rättegångsbalken (1942:740)
7 § lagen (1985:206) om viten
2011-14
Marknadsdomstolen
2011-06-08
MD 2011:14
En s.k. sorteringsrabatt har ansetts utgöra missbruk av dominerande ställning, varvid åläggande vid vite att upphöra med rabatten har meddelats.
2 kap. 7 §, 3 kap. 2 § och 6 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579)
3 § lagen (1985:206) om viten
Ö 3727-09
Svea hovrätt
2010-03-23
RH 2012:30
Ombud i ett tvistemål har ansetts behörigt att för sina huvudmäns räkning motta delgivning av ett editionsföreläggande som förenats med vite.
Prop. 1970:13 sid. 138 och 160
RÅ 1982 2:29
2 § lagen (1985:206) om viten
11 § delgivningslagen (1970:428)
12 kap. 14 § och 15 § rättegångsbalken (1942:740)
Viteslagstiftningen: En kommentar, 1989, sid. 78
Rättegångsbalken, 9 mars 2010, Zeteo, kommentaren till 12 kap. 14-15 §§
M 2038-07
Miljööverdomstolen
2008-07-16
MÖD 2008:15
Förbud mot eldning i befintlig vedpanna ----- Trots att en vedpanna var typgodkänd och utrustad med två 500-liters ackumulatortankar samt elpatron klagade flera närboende under en längre tid på störningar från vedeldningen vilka också styrktes av tillsynsmyndighetens proveldning. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt om 8 %. Tillsynsmyndigheten fann att förbränningen var ofullständig och att luktstörningar förekom i vindriktningen från pannan. Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde beslutet om eldningsförbud. Vad gällde vitet så var föreläggandets adressater två personer men endast ett vitesbelopp hade satts ut. S:k. solidariskt ansvar får inte förekomma enligt 3 § sista meningen viteslagen utan ett särskilt belopp skall fastställas för var och en. MÖD upphävde det utsatta vitet.
2 kap. 3 § och 7 § samt 26 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
3 § sista meningen lagen (1985:206) om viten