Alla rättsfall som refererar till Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
A 98-20
Arbetsdomstolen
2021-06-16
AD 2021 nr 27
En arbetstagarorganisation har, enligt 20 § entreprenörsansvarslagen och 10 § medbestämmandelagen, rätt till förhandling med en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare i den mening som avses i 3 § entreprenörsansvarslagen. Förhandlingsrätten gäller i fråga om tillämpningen av entreprenörsansvarslagen mellan huvudentreprenören eller uppdragsgivaren och medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivare, som anlitats som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren.
AD 2006 nr 115
AD 2012 nr 22
AD 1979 nr 118
10 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
20 § lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar
6 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567)
5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
27/21
B 25-21
Arbetsdomstolen
2021-04-28
AD 2021 nr 16
Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.
42 kap. 2 § och 3 § rättegångsbalken (1942:740)
2 kap. 5 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
2 § lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister
16/21
B 46-20
Arbetsdomstolen
2021-03-10
AD 2021 nr 11
Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.
AD 1930 nr 97
AD 1940 nr 89
AD 1942 nr 79
AD 1943 nr 6
AD 1943 nr 89
AD 1946 nr 20
AD 1946 nr 22
AD 1969 nr 22
AD 1971 nr 17
AD 1976 nr 44
AD 1982 nr 94
AD 1984 nr 61
AD 1993 nr 17
AD 1994 nr 5
AD 1995 nr 113
AD 2000 nr 85
AD 2006 nr 25
AD 2017 nr 36
26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
11/21
B 60-20
Arbetsdomstolen
2021-02-17
AD 2021 nr 5
Ett bolag har låtit en arbetstagare göra privata inköp genom bolaget från bolagets leverantör till samma pris som bolaget betalat denne. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren är konsument och arbetsgivaren näringsidkare i preskriptionslagens mening och att preskriptionstiden för arbetsgivarens fordran mot arbetstagaren för inköpet därmed är tre år. Även fråga om preskriptionsavbrott har skett
AD 1986 nr 8
NJA 2018 s. 866
1 § konsumentköplagen (1990:932)
2 § preskriptionslagen (1981:130)
1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Konsument Näringsidkare Näringsverksamhet Konsumentfordran Preskription Preskriptionsavbrott Arbetsdomstolens behörighet
5/21
B 86-19
Arbetsdomstolen
2020-03-18
AD 2020 nr 15
Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.
AD 1979 nr 145
AD 1982 nr 135
AD 1992 nr 84
AD 1993 nr 57
AD 1996 nr 139
AD 2000 nr 97
AD 2008 nr 102
AD 2013 nr 55
AD 2015 nr 50
1 § lagen (1982:80) om anställning
5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
15/20