Rättsfall baserat på valda nyckelord.
A 98-20
Arbetsdomstolen
2021-06-16
AD 2021 nr 27
En arbetstagarorganisation har, enligt 20 § entreprenörsansvarslagen och 10 § medbestämmandelagen, rätt till förhandling med en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare i den mening som avses i 3 § entreprenörsansvarslagen. Förhandlingsrätten gäller i fråga om tillämpningen av entreprenörsansvarslagen mellan huvudentreprenören eller uppdragsgivaren och medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivare, som anlitats som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren.
AD 2006 nr 115
AD 2012 nr 22
AD 1979 nr 118
10 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
20 § lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar
6 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567)
5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
27/21
A 203-02
Arbetsdomstolen
2004-02-18
AD 2004 nr 9
Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polisman som dömts för brott bestående i misshandel, olaga frihetsberövande och falsk angivelse. Arbetstagarsidan har i första hand gjort gällande att avskedandet skall ogiltigförklaras eftersom det grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader (18 § andra stycket anställningsskyddslagen). I andra hand har gjorts gällande i sak att grund för avskedande eller uppsägning ändå inte förelegat.
AD 1976 nr 51
AD 1978 nr 92
AD 1980 nr 102
AD 1981 nr 168
AD 1984 nr 109
AD 1989 nr 77
AD 1992 nr 145
AD 1995 nr 42
AD 1999 nr 13
AD 1999 nr 146
AD 2002 nr 80
AD 2003 nr 70
7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
9/04
A 32-03
Arbetsdomstolen
2004-01-14
AD 2004 nr 2
Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polis som dömts för misshandel och olaga hot till villkorlig dom. Polismannen har både i brottmålet och arbetstvisten förnekat gärningspåståendena i vissa delar och i övrigt hävdat att han handlat i nödvärn. Vidare har arbetstagar-parten gjort gällande att det inte förelegat grund för avskedande eller uppsägning även om polismannen befinns skyldig till brott. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet men jämkat det allmänna skadeståndet.
AD 1991 nr 76
AD 1992 nr 38
AD 1992 nr 82
AD 1981 nr 168
AD 1995 nr 42
AD 1997 nr 138
AD 2002 nr 80
AD 2002 nr 83
AD 2003 nr 70
7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
2/04
B 4929-00
Svea hovrätt
2001-02-09
RH 2001:38
En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän som hade ingripit för att hindra denne från att begå självmord genom att kasta sig ut från en byggnadsställning. Den tilltalade ansågs ha begått brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning - ett kortvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av rus, s.k. patologiskt rus - men inte lida av någon sådan störning vid domstillfället. Han förklarades vara fri från påföljd. - Även fråga om skadestånd vid brott som har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
NJA 1995 s. 48
3 kap. 2 §, 23 kap. 1 § och 30 kap. 6 § brottsbalken (1962:700)
2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)