Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 13193-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2022-03-25
PMÖD 2022:3
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståendena vid marknadsföring. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att avgörandet får överklagas.
NJA 2018 s. 883
MD 2014:9
MD 2000:4
MD 2011:12
MD 2011:13
MD 2016:2
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 8 juli 2020 i mål nr PMT 9082-18
18 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
5 § marknadsföringslagen (2008:486)
3 § lagen (1985:206) om viten
Artikel 6, artikel 5.4, artikel 5.4 a, artikel 7 i direktivet 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder
18 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)
18 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740)
8 § marknadsföringslagen (2008:486)
10 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
PMÖÄ 6119-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2022-03-11
PMÖD 2022:2
Efter att ett spelbolag riktat erbjudanden direkt till spelare som stängt av sig själva från spel genom registrering i det nationella självavstängningsregistret Spelpaus meddelade Konsumentombudsmannen ett vitesförbud mot bolaget med anledning av marknadsföringen. Spelbolaget överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen och gjorde bland annat gällande att vitesförbudet skulle ändras så att det tog hänsyn till att bolaget behövde en frist på 24 timmar för att hinna beakta en ny registrering i Spelpaus och därmed för att kunna efterleva det meddelade förbudet. Patent- och marknadsdomstolen ändrade vitesförbudet endast genom att begränsa det till vissa spelprodukter och distributionssätt. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att förbudet i 15 kap. 2 § spellagen mot att rikta marknadsföring direkt till avstängda spelare bygger på att licenshavaren har möjlighet att få kännedom om huruvida en spelare är avstängd och att lagstiftaren i fallen med avstängning genom registrering i Spelpaus har utgått från att licenshavarna ska göra en kontroll mot det registret för att få sådan kännedom. Domstolen har, med hänvisning till rättssäkerhetsskäl, funnit att förbudet i 15 kap. 2 kap. spellagen ska tillämpas med beaktande av licenshavarens möjlighet att säkerställa att denne efterlever förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därefter kommit fram till att vitesförbudet ska utformas så att spelbolaget som utgångspunkt får en frist om 24 timmar för att kunna beakta en ny registrering i Spelpaus. Domstolen har bedömt att vitesförbudet även bör träffa marknadsföring till spelare som visserligen varit registrerade kortare tid än 24 timmar men vars avstängning ändå blivit känd för spelbolaget. Det av Patent- och marknadsdomstolen meddelade vitesförbudet har ändrats i enlighet med detta. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.
14 kap. 11 § spellagen (2018:1138)
14 kap. 12 § spellagen (2018:1138)
15 kap. 2 § spellagen (2018:1138)
2 § viteslagen (1985:206)
T 2517-21
Högsta domstolen
2021-12-23
NJA 2021 s. 1124
NJA 2021:98
Marknadsföring av alkoholdrycker och fri rörlighet för varor inom EU. En tillämpning av den s.k. bildregeln i alkohollagen på två whiskyannonser har bedömts vara berättigad enligt undantagsmöjligheterna i artikel 36 i EUF-fördraget.
Whiskybilderna
Schindler, C-275/92 EU:C:1994:119
Franzén, C-189/95, EU:C:1997:504; Haim, C-424/97, EU:C:2000:357
Scotch Whisky Association, C-333/14, EU:C:2015:845
Online Games m.fl., C-685/15, EU:C:2017:452
7 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622)
Artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Marknadsföring Alkoholdryck Annons Bild EUF-fördraget Fri rörlighet för varor Reklam Unionsrätt
B 12904-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2021-09-28
PMÖD 2021:17
I ett mål om utdömande av vite enligt marknadsföringslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett företags begäran om tolkning till finska under hela huvudförhandlingen. Bestämmelsen om tolk i 5 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken innebär inte någon ovillkorlig skyldighet för rätten att låta tolka allt som förekommer i mål med en utländsk part. Ett utländskt företag är inte heller att betrakta som misstänkt i den mening som avses i bestämmelsen. (Beslut under rättegång)
-
EU-domstolens dom C-667/19, A.M. Étiquetage des produits cosmétiques, EU:C:2020:1039
NJA 2016 s. 680
NJA 2018 s. 704
HFD 2017 ref. 21
HFD 2020 ref. 28
RÅ 1994 ref. 29
Artikel 2.1.a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter
Artikel 19.1.d i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter
Förordning [EU] 2017/237 av den 10 februari 2017 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter
Bilaga III till Kommissionens förordning (EU) nr 1197/2013
Kommissionens förordning [EU] 2017/237 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter
10 § språklagen (2009:600)
PMT 2479-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2021-06-18
PMÖD 2021:11
I mål om förbud för viss marknadsföring på grund av bristande reklamidentifiering i olika sociala mediekanaler av en influencer har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att förekommande kommersiella och avsättningsfrämjande åtgärder som influencern vidtagit beträffande en näringsidkares produkter under och efter en utlandsresa kunde, till följd av de olika ersättningar som tillhandahållits av näringsidkaren och de kontakter som ägt rum mellan parterna, anses härröra från näringsidkaren i enlighet med ett ingånget marknadsföringsavtal. Åtgärderna utgjorde därmed marknadsföring för näringsidkaren i influencerns verksamhet. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att den omständigheten att det uttryckligen hade avtalats om betalning i pengar avseende två specifika inlägg på sociala medier inte innebar att uppdraget från näringsidkaren, annonsören, var begränsat till enbart de inläggen. Influencerns har därför förbjudits vid vite av 500 000 kr att medverka till marknadsföring av de aktuella produkterna genom att på olika sociala mediekanaler utforma marknadsföringen, på sätt som skett, så att det inte tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.
-
MD 2015:18
MD 1992:19
Patent- och marknadsöverdomstolens dom 2019-12-05 i mål nr PMT 2054-18
NJA 2018 s. 883
NJA 2003 s. 25
NJA 1977 s. 751
NJA 1975 s. 751
26 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
9 § marknadsföringslagen (2008:486)
3 § lagen (1985:206) om viten
2 kap. 23 § regeringsformen
3 § lagen (1985:206) om viten
Vitesförbud Reklamidentifiering Marknadsföring Influencer marketing Genomsnittskonsumenten Avtalstolkning