Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Målsägande
Hittade 26 rättsfall

Målnummer

Ö 895-84

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1986-12-29

Referatnummer

NJA 1986 s. 829
NJA 1986:140

Sammanfattning

Målsägande har ansetts kunna föra särskild talan om förverkande av egendom som påståtts ha frambragts genom förfalskning, trots att hans talan inte grundats på förfalskningsbrottet utan på påstående att egendomen kan befaras komma till brottslig användning (36 kap 3 § BrB).

Lagrum

36 kap. 3 § brottsbalken (1962:700)

Aktuella lagrum

Målnummer

Ö 783-85

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1986-10-30

Referatnummer

NJA 1986 s. 642
NJA 1986:114

Sammanfattning

Biträde enligt rättshjälpslagen åt två målsägande, vilka utsatts för våldtäkt av en och samme gärningsman och förde talan om enskilt anspråk i anslutning till brottmålet mot gärningsmannen, har ansetts berättigat till ersättning av allmänna medel för visst arbete avseende stödjande åtgärder inför den förestående huvudförhandlingen. 22 § rättshjälpslagen.

Lagrum

22 § rättshjälpslagen (1972:429)

Aktuella lagrum

1972:429 22 §

Målnummer

Ö 1655-85

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1985-12-23

Referatnummer

NJA 1985 s. 919
NJA 1985:162

Sammanfattning

Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 8 § 1 st 9 rättshjälpslagen om s k intresseprövning i fall då allmän rättshjälp sökts av målsägande i våldtäktsmål som ensam fullföljt ansvarstalan.

Lagrum

8 § 1 st. 9 rättshjälpslagen (1972:429)

Aktuella lagrum

1972:429 8 §

Målnummer

B 810-83

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-10-31

Referatnummer

NJA 1983 s. 685
NJA 1983:118

Sammanfattning

Målsägande har enligt 12 kap 8 § 1 st regeringsformen ansetts ej behörig att i HD väcka åtal mot ledamöter av regeringsrätten för förtal bestående i uttalande i ett avgörande av regeringsrätten.

Lagrum

12 kap. 8 § 1 st. kungörelsen (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Aktuella lagrum

Målnummer

Ö 607-79

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1981-11-24

Referatnummer

NJA 1981 s. 1129
NJA 1981:154

Sammanfattning

Åklagare, som i stämningsansökningen angavs företräda målsäganden, förde vid TR talan om ansvar å tilltalad för egenmäktigt förfarande, alternativt brott mot naturvårdslagen, bestående i att den tilltalade uppsatt ett stängsel och därigenom avstängt såväl grannen som allmänheten från tillträde till visst strandområde. Stämningsansökningen upptog också ett särskilt yrkande om förpliktande av den tilltalade att borttaga den del av stängslet som låg på strandområdet. TR:n ogillade åtalet men förelade den tilltalade, som förklarat sig villig att taga bort den aktuella delen av stängslet, vid vite att borttaga den delen av stängslet. I resningsärende har ansetts, att TR:n inte förfarit felaktigt vare sig genom att, såsom skett, uppfatta det särskilda yrkandet som ett för målsägandens räkning framställt enskilt anspråk och bifalla anspråket på grund av den tilltalades medgivande eller genom att utsätta vite, trots att något äventyr av vite ej yrkats.

Lagrum

37 § utsökningslagen (1877:31 s. 1)
38 § utsökningslagen (1877:31 s. 1)
22 § 2 st. förordning (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande
38 § utsökningslagen (1877:31 s. 1)
37 § utsökningslagen (1877:31 s. 1)
22 § 2 st. förordning (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande

Aktuella lagrum

22 §
37 §
38 §
1877:31 22 §
1877:31 37 §
1877:31 38 §