Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 142-96
Hovrätten för Västra Sverige
1997-01-24
RH 1998:98
Vid tingsrätten åberopade en part i ett dispositivt tvistemål sakkunnigutlåtande av två sakkunniga från Statens Kriminaltekniska Laboratorium angående äktheten av en namnunderskrift. I hovrätten har parten dessutom åberopat förhör med de två sakkunniga. Förhören har inte ansetts utgöra ny bevisning och därför tillåtits.
50 kap. 25 § 3 st. och 40 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740)
Sakkunnigbeviset, 1991.
T 469-94
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1997-01-14
RH 1997:85
Sedan A avlidit har B väckt talan mot dödsboet och mot den enda dödsbodelägaren C under påstående att B är son till A och därför delägare i dödsboet. Talan mot dödsboet har avvisats då den inte ansetts röra dödsboets rätt. Faderskapsfrågan har ansetts kunna prövas prejudiciellt i målet mot C om fastställande av delägarskap i dödsboet. Fråga även om bevisvärdet av anteckning i församlingsbok.
NJA II 1969 s. 404
Lind i Svensk Juristtidning 1972 s. 571
Anna Singer i Svensk Juristtidning 1992 s. 567 ff.
NJA 1943 s. 196
NJA 1971 s. 109
NJA 1973 s. 442
NJA 1979 C 56
NJA 1970 s. 347
NJA 1982 s. 10
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
Rättegång, Andra häftet, 8 uppl. s. 114
Kommentar till Föräldrabalken, 2 uppl., s. 52
B 640-96
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1996-12-20
RH 1997:11
Fråga om bevisvärde av s.k. identifikationsbevisning.
RPS RAPPORT 1990:3 Vittneskonfrontation, s. 38, 45 ff
RH 1989:119
35 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål, 1993, s. 448 f
Vittnespsykologi idag - några tillämpningar av den vetenskapliga utsageanalysen, s. 11 f, och Wiklund, Vittnespsykologins roll i rättsväsendet, s. 78 f, de båda sistnämnda i Aktuella vittnespsykologiska frågor - sex uppsatser från Vittnespsykologiska forskningslaboratoriet, Rapport nr 1.
Ö 2484-96
Högsta domstolen
1996-11-08
NJA 1996 s. 649
NJA 1996:104
I mål om ansvar för grovt narkotikabrott har den huvudsakliga bevisningen mot en tilltalad bestått av uppgifter som innan åtalet väcktes mot honom lämnats vid polisförhör utomlands och vid bevisupptagning inför utländsk domstol. Den tilltalade har inte påkallat förhör med uppgiftslämnaren vare sig vid TR:n eller i HovR:n. Att målet avgjorts utan sådant förhör har vid bedömning i resningsärende inte ansetts uppenbart strida mot lag.
58 kap. 2 § 5 rättegångsbalken (1942:740)
FT 420-96
Svea hovrätt
1996-07-10
RH 1996:73
I ett mål om fordran på grund av borgensförbindelse har invändning gjorts om förfalskning av borgensmannens underskrift. Bevisbördan för att borgensmannen faktiskt undertecknat borgensförbindelsen har ansetts åvila den som gör gällande förbindelsen.
NJA 1976 s. 667
NJA 1992 s. 263
17 § 1 st. lagen (1936:81) om skuldebrev
Skuldebrev, Växel och Check, 6 uppl. 1989, s. 98
Fordran och Skuld, 2 uppl. 1990, s. 91
Obehöriga förfaranden med värdepapper, 1958, s. 31 f.